Hur Äldersstrukturen i ett land pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten i Sverige Àr en aktuell frÄga, dÄ den svenska befolkningen hÄller pÄ att bli allt Àldre. Det kommer att pÄverka ekonomin pÄ flera sÀtt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förÀndringar i den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förÀndringarna kommer att pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den svenska ekonomiska tillvÀxten. Regressionsanalysen Àr gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika Äldersgrupper pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten pÄ skilda vis.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

En ny typ av gravsÀttningsurna, Urna Bios (fortsÀttningsvis kallad biournan), har tagits fram av det spanska designföretaget Estudimoline. Grundtanken Àr att ett frö till ett trÀd placeras i urnan och börjar gro efter det att urnan jordsatts. TrÀdet vÀxer sedan upp pÄ graven. För att den hÀr metoden ska kunna anvÀndas pÄ svenska kyrkogÄrdar bör urnans viktigaste förutsÀttningar övergripligt undersökas och hanteras och kandidatuppsatsens mÄl Àr att göra detta. Arbetet syftar till att förmedla översiktlig kunskap om hur biournan bör hanteras för att underlÀtta planeringen för detta gravskick.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

ProblemomrÄde: E-auktioners dynamiska karakteristik skapar betÀnkligheter hos köparen, som mÄste bemötas av sÀljare, och som stÀller krav pÄ sÀljare att tydligt utskilja sig i konkurrensen om kunderna. Behovet av en tydlig position pÄ marknaden för e-auktioner bemöts inte av teorin, dÀr ingen övergripande studie av fenomenet stÄr att finna, och dÀr forskning kring sÀljarens perspektiv pÄ e-auktioner Àr ovanligt. Syfte: Syftet Àr att identifiera och analysera kritiska aspekter inom fenomenet e-auktioner, samt att med denna grund resonera kring hur sÀljare kan skapa varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Beskrivning av köpprocess och kartlÀggning av e-auktioners bakomliggande dimensioner Àr grundade i observationer pÄ marknadsplatser för e-auktioner. Analyser dÀr kritiska aspekter identifieras, och dÀr resonemang kring varaktiga konkurrensfördelar förs, Àr baserade pÄ litteraturstudier, observationer och analys av sekundÀrmaterial.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Since we all live in an increasingly globalized world where goods and money are transported more easily and with tougher competition, it is a natural step for Swedish companies to establish themselvs abroad in order to increase their gorwth rate and reach more customers. Today all of us belong to the same global network and the purpose of this thesis is to investigate which factors are important for companies when they choose to establish themselvs on a foreign market. The focus of the investigation has been the market of Germany and Spain, since both countries just like Sweden are members of the European Union, but still have quite different characteristics. We, the authors, have also been living in Spain and Germany during the time of investigation and writing. The companies we have chosen to look closer into are Abba Seafood, which now has merged with Procordia Food, and Oatly AB.

Globalization is described as processes of economic, social and political character and a tendency in the field has been to study these aspects of the phenomenon separately. Another common feature of previous studies is to relate to the field at a high abstraction level and talk about the effects and changes in general terms. Such studies of quantitative and statistical nature in which people are constituted as homogeneous groups hides the fact that the relationship between social attributes and context creates unique positions where the effects of globalization are diverse (Sprague, 2005, pp. 16 - 18). The purpose of this bachelor thesis is therefore to break with this entrance to the field and instead focus on a micro level perspective.By conducting a qualitative interview study guided by the globalization theory of the Globalife research team, which shows how structures at the macro level can be understood to affect the micro level, the aim is to reveal potential knowledge gaps within the field.

MÄnga mÀnniskor lever med en funktionsnedsÀttning som upplevs inverka negativt pÄ arbetsförmÄgan. Arbete ses som ett medel för att uppnÄ normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstÄnd (LSS personkrets 1) kan mÄnga gÄnger ha svÄrare att fÄ ett arbete Àn personer med andra funktionsnedsÀttningar. Den hÀr studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnÄ  en anstÀllning samt hur ett arbetssÀtt för att stötta dessa personer till anstÀllning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare frÄn företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Fortsatt stigande konsumtionsnivÄ i redan rika lÀnder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella vÀlfÀrdseffekter och Àr en orsak till ett allt högre tempo i samhÀllet. Ekonomisk tillvÀxt kan anvÀndas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivÄ eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus pÄ tidsbaserad vÀlfÀrd framför stÀndiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angÄende deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förÀndrade ekonomiska och tidsmÀssiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle pÄverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.