Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Pedagogen är jag själv, som för tio år sedan arbetade som elevassistent åt en då tolvårig pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och jag arbetade med honom under två års tid. ADHD yttrar sig som uppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag. Syfte Mötet, som således ägde rum för tio år sedan, var en känslomässig och professionell utmaning för mig och syftet med min gestaltning är att ta reda på huruvida vi efter tio år uppfattade det som ett äkta möte, samt vad det eventuellt har haft för påverkan på oss båda. Då jag har valt att på ett vetenskapligt vis analysera något som i allra högsta grad är ovetenskapligt, nämligen relationen mellan två människor, försöker jag på ett så klart och tydligt sätt som möjligt definiera vad ett äkta möte är. Svårigheten med att arbeta med en frågeställning som belyser något väldigt personligt, ett möte mellan två människor, har varit att frågorna och svaren måste bli mer nyanserade och personliga allteftersom. Tillämpning Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudämne Kultur, medier och Estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en film.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Ian Thompson använder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benämnt tri-valent design, vilket kan jämställas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kärna uppnås då en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och Estetiska värden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hållbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nämns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanläggning är dagvattendammen, vilken är ett mer miljövänligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjälp av dagvattendammar kan förorenat vatten, från städernas gator och tak, magasineras samt renas på naturlig väg innan det slutligen når hav och sjö.

The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aestheticproperties of the dwelling architecture.The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture aredefined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described byeight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by sevenaesthetic qualities.The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The companyJM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhiredarchitects were interviewed.The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to havepositive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations ofthese are admitted.

Grönytor är en mycket viktig beståndsdel i utemiljön. Gräsmattan har en stor praktisk användning för människor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. Däremot har den inte samma biologiska och Estetiska värden som ängen har. Detta arbete undersöker om växter med en blomning, som hos ängen, kan klara den användning som man har av en bruksgräsmatta. En bruksgräsmatta eller en lågväxande örtmatta behöver bestå av arter och sorter som tål konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage från tramp. Två andra faktorer som är mer knutna till platsens läge och funktion som salt och översvämningstolerans kan även vara viktiga för växtvalen. Klippning innebär att växtdelar tas bort från plantor och att de får snittytor där de kapats av.

Det här är inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar.Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.

SAMMANDRAGLerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. En stor del av arbetet, som kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande, sker i Gråbo. Det är idag en ort som känns bortglömd och är lätt att passera utan vetskap om dess placering. Samhället har såväl synliga baksidor som är i behov av förbättring och förnyelse, som outnyttjade tillgångar som bör lyftas fram.Syftet med föreliggande arbete är att ta fram förslag på hur Gråbo kan förbättras både med avseende på hållbar samhällsutveckling samt Estetiska och funktionsmässiga förbättringar av samhället.Arbetet påbörjades med en faktainsamling, som sedan låg till grund för en inventering på plats i Gråbo. Detta sammanställdes till en analys där tillgångar och problem presenterades med hjälp av Adobe Illustrator till flera kartor.

Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom Estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.