I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande.Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.

Abstract Syftet till denna studie är att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlärare på gymnasieskolans estetiska program säger sig omsätta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlärare som arbetar på gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har använts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och därefter analyserats med hjälp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har därefter framkommit ur materialet.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Med utgångspunkt från ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande växtlista har jag i det här arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska värden under hela året. Syftet med arbetet är att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men även andra läsare att lära känna sitt växtmaterial för att kunna göra dynamiska växtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet består av en litteraturstudie där läsaren får insyn i aspekterna form, färg och komposition. Studien visade på att växtdynamik är mest intressant att ta hänsyn till då en komposition med estetiska värden under hela året eftersträvas. Med planering och förståelse för växterna kan växtsäsongen förlängas och de estetiska värdena i offentliga rum och privata trädgårdar förhöjas.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.