Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll.Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen.

SyfteSyftet med den här uppsatsen var att undersöka om elever på gymnasieskolans Estetiska program inriktning musik upplevde jämställdhet i ensembleundervisningen. Eleverna på fyra olika skolor inom Skaraborg, årskurs två, har fått svara på en enkät där frågorna utgick ifrån syftet samt våra frågeställningar, vilka var: Bemöts tjejer och killar på samma sätt? Upplever eleverna att vissa instrument är förknippade med killar respektive tjejer? Hur speglas de ?traditionella könsrollerna? i musikundervisningen?MetodVi gjorde en kvantiativ studie och samlade in ett stort antal fakta genom en enkätundersökning med hög standardisering som byggde på påståenden med några öppna frågor, fasta svarsalternativ samt kommentarsfält där eleven kunde yttra sig ytterligare. Vi hade även en öppen fråga om förebilder och varför man valt just det instrumentet man valt. Avslutningsvis fick även eleven redogöra för om han/hon tyckte att olika instrument hade en manlig/kvinnlig eller könsneutral ställning.

Med en förståelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska värden måste utvecklas parallellt för ett hållbart samhälle valde jag ändå att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bättre förståelse för dessa frågor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen är ett forum för mångkulturalitet i Sverige och en viktig del av vår fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke på att allt fler kulturer och religioner påverkar samhällsutvecklingen. Målet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men också fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mångkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhället. Arbetet skulle också verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Många av världens städer är påverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet påverkar den enskilda människan och landskapet som helhet. Sättet vi bygger våra städer kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvärra problemen. Vad säger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig städer till vinterklimat? För att svara på dessa frågor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till ämnet med hjälp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

För att finna långsiktigt hållbara lösningar på hur människan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som härstammar från grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod så används även begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhållningssätt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella användbarhet kvarstår frågan hur implementerbar metoden är inom arkitekturkåren. Syftet med detta examensarbete är att föreslå ett förhållningssätt till biomimik samt undersöka på vilket, eller vilka sätt biomimik kan bidra till att stärka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfråga har varit: På vilket sätt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen påvisar är att biomimik som gestaltningsmetod inte är ett komplett redskap som kan ersätta vårt traditionella arbetssätt. Till det finns två huvudsakliga anledningar: processen är tidskrävande och metoden är ett designverktyg för produkter snarare än miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hållbarhetsaspekter.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.