Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Förekomsten av metabolt syndrom ökar och personer med metabolt syndrom har betydligt ökad risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Alla åtgärder som kan hejda utvecklingen av metabolt syndrom synes därför synnerligen angelägna. Det finns ett starkt stöd i litteraturen för att livsstilsintervention vid metabolt syndrom minskar risken att utveckla åtminstone en del av komplikationerna till metabolt syndrom. Betania erbjuder sina kunder åtgärdsprogrammet ?Kroppen i balans?, vilket riktar sig till personer som har eller riskerar att utveckla metabolt syndrom.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Det primära syftet är att få veta vad som skett när det gäller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgångspunkterna är vad forskarna menar behövs för att ett sådant program ska lyckas. Målet med studien är att ta reda på om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgång, angående forskarnas uppfattningar beträffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrädesvis varit av intresse är om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller några av de kriterier som forskarna menar är nödvändiga.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Syftet med denna studie är att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sång/instrument på gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer påverkar såväl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsångest inom instrument- och sångundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar på att bekräftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, där bekräftelse från omgivande personer som exempelvis lärare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. Bekräftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsätta spela/sjunga och att sträva längre. Prestationsångest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad på lektionssituationer.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården.

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Taltidningen är en inläst tidning som personer med svårigheter att läsa en vanlig tidning kan få. Tidningen sänds förvrängd via radio så att endast prenumeranter skall ha tillgång till den. Förvrängningen kräver att prenumeranter har en särskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som används idag spelar in tidningen på ett kassettband som sedan kan lyssnas av på vilken bandspelare som helst. Mottagarna är dock dyra att underhålla och det är svårt att få tag på nya.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Shahram BashiryHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-septemberSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kärnområden.Följande frågor analyseras?Vad kan ett      traineeprogram bidra till?Bidrar programmet till      kompetensutveckling?Metod: För att ta reda på svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. Preliminär data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanställda under utbildningen.