Abstract Syftet med denna studie var att ge röst Ät de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv pÄ och uppfattningar av fenomenet visuellt berÀttande och höglÀsning i förskolan. Studien Àr gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka dÄ tidigare forskning kring visuellt berÀttande och höglÀsning ur barns perspektiv Àr bristfÀllig, eftersom den forskningen mestadels Àr utförd ur vuxenperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktÀrerna i berÀttelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lÀra sig av visuellt berÀttande och höglÀsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berÀttas och lÀses för dem? För att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi barnen och anvÀnde Àven metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berÀttande lockades fram med hjÀlp av deras egentagna fotografier.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mÄl, vilka konflikter som kan uppstÄ samt hur trafiksÀkerheten kan öka. Arbetet Àr upplagt som en fallstudie och undersökningen har Àgt rum i VÀxjö tÀtort.Det finns flera olika mÄl som stÄr i konflikt med varandra i samhÀllsplaneringen och dessa konflikter kan Àven ses i trafikplaneringen. De mÄl som har granskats i denna uppsats Àr trafiksÀkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat pÄ hur trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr det estetiska och miljöfrÄgorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksÀkerheten hamnar i skymundan av de andra mÄlen, sÀrskilt nÀr det kommer till miljöfrÄgor.I VÀxjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrÄgor, bÄde ur ett miljöperspektiv som ett sÀkerhetsperspektiv.

Den hÀr rapporten redogör för utvecklingen av ett designförslag till en CD-spelare. Uppdraget kommer frÄn det relativt lilla handelsbolaget Transient Design i AlingsÄs, och gÄr ut pÄ att hjÀlpa företaget att ta fram ett designförslag pÄ en CD-spelare i sÄ kallad high end-klass. Fokus i projektet ligger pÄ grÀnssnittet mellan anvÀndaren och produkten, samt formgivning av chassi och CD-lucka. Rapporten inleds med en förstudie som bjuder pÄ en kort introduktion till hifi, identifiering av mÄlgruppen och dess krav och önskemÄl pÄ en CD-spelare. Vidare studeras tekniker för framförallt design av visuella grÀnssnitt och metoder för insamling av data samt kreativitetsstimulerande metoder.

Sammanfattning. Östersjön Ă€r ett hav som Ă€ven i av mĂ€nniskans verksamhet opĂ„verkat tillstĂ„nd drabbas av Ă„terkommande algblomningar. Sedan mĂ€nniskan börjat pĂ„verka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mĂ€nskliga pĂ„verkan bestĂ„r huvudsakligen i utslĂ€pp av nĂ€rsalter sĂ„som fosfor och kvĂ€ve till Östersjöns vatten men Ă€ven av vĂ„r klimatpĂ„verkan. Problemen med algblomningarna Ă€r sĂ„vĂ€l biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt pĂ„verkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process Ă„tgĂ„r syre vilket ofta Ă€r en bristvara i Östersjön pĂ„ grund av havets begrĂ€nsade vattenutbyte med Atlanten.

Att sluta röka Àr inte en lika lÀtt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för varför rökare vill lÀgga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrÄn en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 Är. För att fÄ en ytterligare fördjupad förstÄelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förÀndringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var pÄverkade av inre eller yttre motivation.

Under vÄr lÀrarutbildning med huvudÀmne ?Kultur, medier, estetik? (KME) pÄ Malmö Högskola har vi fÄtt möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna pÄ hur man kan anvÀnda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gÄng bekantat oss med reflektion och lÀrt oss anvÀnda denna som ett verktyg i vÄrt lÀrande. Eftersom fokus legat pÄ pedagogens roll i skolan sÄg vi examensarbetet som ett utmÀrkt tillfÀlle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete Àr sÄledes att undersöka hur barn tÀnker kring en teaterförestÀllning de nyligen sett under skoltid.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i Ärskurs 2 har för syn pÄ en skogstrÀdgÄrds innehÄll och dess anvÀndningsomrÄden. Vad anser de alltsÄ Àr viktigt att ha med i en skogstrÀdgÄrd och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad ska en skogstrÀdgÄrd innehÄlla enligt eleverna och vad vill eleverna anvÀnda en skogstrÀdgÄrd till? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i Ärskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trÀdgÄrdsarbete, förtÀring samt trivsel och umgÀnge.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.

The aim of my ?two years master thesis? was to examine school administrators perceptions about important information literacy skills that the students should be able to control, perceptions about what role the teachers and the librarians have in teaching students information literacy and perceptions about the collaboration between these groups. My questions have been: Have the school administrators reflected upon the conception of information literacy? What conceptions do school administrators have about important information literacy skills that the students should be able to control? What role do they consider the teachers and the librarians to have in making all students information literate? How do they consider the collaboration between the teachers and the librarians work? What role do they consider themselves to have on a management level to make all students? information literate? I used a phenomenographical method and carried out six qualitative interviews with school administrators from five senior high schools in the municipality of GÀvle. Both public schools and independent schools were included in the study. Most of the school administrators considered information literacy to be the same as criticism of sources, which they also considered as one of the most important information literacy skills.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet bÄde ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgÄtt bÄde ortodontisk och kÀkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % mÀn. Materialet Àr insamlat med hjÀlp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkÀt vid start av behandling samt tre Är senare. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgor i enkÀten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dÄlig tuggförmÄga och 73 % p.g.a.

VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser pÄ och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville ocksÄ undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de tvÄ kategorierna av pedagoger. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vÄrt Àmne. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi först en historisk tillbakablick pÄ bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa mÀn och kvinnor i sÄng, om sÄngpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ sÄngpedagoger; en man och en kvinna, samt med tvÄ av deras respektive elever. Studien visar att sÄngpedagogerna vÀljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlÀrning Àn om fysiska olikheter. Samma övningar anvÀnds för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.