Sökresultat:
8105 Uppsatser om Estetiska lärprocesser bild - Sida 54 av 541
En lÀttviktsskiva i massivt trÀ för möbelindustrin
LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.
EnergiberÀkning för pÄbyggnader
EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Ă
ren.Ă
tvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var Ă
tvidabergstakvÄningar som kom med initiativet till studien och metoden att sÀtta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvÄningar. PÄ sÄ sÀtt ges en bild av hur energiÄtgÄngen förÀndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förÀndrats över Ären. Resultatet av rapporten Àr en energiberÀkning som redovisar energiÄtgÄngen i W/m2 för typhusen med och utan takvÄning för att se hur energiprestandan förÀndras.EnergiberÀkningen visar att Àldre hus fÄr en bÀttre energiprestanda med takvÄningar Àn utan.
Visualisering av nytt fritidshus pÄ Kvegerö fritidsomrÄde
Sanningen Ă€r att en bild sĂ€ger mer Ă€n tusen ord, vilket vi idag mĂ€rker allt mer i samhĂ€llet genom bland annat att byggprojekt presenteras med övertygande visualiseringar, eftersom det skapar mer förstĂ„else för vad som Ă€r projektets slutliga mĂ„l. DĂ„ jag gick byggvisualisering som inriktning pĂ„ byggteknikprogrammet var det detta jag ville arbeta med i mitt examensarbete. Mitt uppdrag fick jag av en privatperson som har en obebyggd tomt pĂ„ fritidsomrĂ„det Kvegerö, som ligger cirka 3 mil norr om Nyköping. Ăgaren ville ha en bild över hur hans tomt med fritidshus och garage skulle kunna se ut. Med hjĂ€lp av befintliga ritningar och foton pĂ„ byggnader och terrĂ€ng kunde modellerna skapas i det 3-dimesionella ritprogrammet 3D Studio Max och för att fĂ„ slutresultatet sĂ„ verkligt som möjligt anvĂ€ndes verkliga bilder som material.Denna rapport baseras inte pĂ„ en frĂ„gestĂ€llning utan det Ă€r min kunskap som stĂ„r till grund.
Vagina, fitta, mus : En undersökning bland kvinnliga gymnasieelever om vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos ord för det kvinnliga könsorganet
Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..
Bild som kommunikation : En studie av lÀrares intentioner och elevers uppfattningar utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt
Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.
BildÀmnet - ett kravlöst tidsfördriv eller ett verktyg för elevens lÀrande?
Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..
Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer
Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby
Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö.
I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr
de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och
vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt.
Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat
framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta
den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.
Konstsamtal : en metod för tysta elever?
Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.
"Detta drabbar alla muslimer" : En kritisk diskursanalys
Syftet med denna uppsats Àr att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrÄn Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nÀmnvÀrt ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten orientalismen, och Àven frÄn tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fÄtt stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begrÀnsat detta utrymme.
Talande myndigheter och förbisedda flyktingar : En text- och innehÄllsanalys av TT:s objektivitet i rapporteringen om flyktingar och asylsökande
Syftet med vÄr undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som fÄr komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrÄn TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys dÀr vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.
BildÀmnet i ett bildintegrerat perspektiv : FörutsÀttningar och möjligheter i grundskolan
Syftet med studien var att öka förstÄelsen av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i grundskolan betrÀffande bildintegrerat arbete. Jag anvÀnde strukturerade och ostandardiserade frÄgor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelÀrare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlÀrare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.
En studie av kritiska framgÄngsfaktorer vid införande av affÀrssystem
MÄnga ERP-implementeringsprojekt gÄr över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur vÀl stÀmmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgÄngsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet Àr att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer Àr aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.
Det finns alltid nÄgonting att förbÀttra : en studie om kroppsuppfattning bland eleverna pÄ designprogrammet
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, sÄ som TV, tidningar och Internet pÄverkar kroppsuppfattningen bland eleverna pÄ designprogrammet. Samt att se om, och i sÄ fall hur, lÀrarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkÀtstudie gjord med 54 elever pÄ ett designprogram. Baserat pÄ resultatet frÄn enkÀtundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lÀrare och elever pÄ designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i vÀldigt liten utstrÀckning led av övervikt sÄ efterstrÀvade de stÀndigt en slankare och mer vÀltrÀnad kropp.
Periodiseringar av utgifter i bostadsrÀttsföreningar
ProblemstĂ€llning:BostadsrĂ€ttsföreningar mĂ„ste spara pengar för framtida underhĂ„ll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bĂ€ra sina egna kostnader och inte skjuta upp underhĂ„ll pĂ„ framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i Ă„rsredovisningen för att ge en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att belysa de problem som finns nĂ€r bostadsrĂ€ttsföreningar ska bestĂ€mma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhĂ„llet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur Ă„rsredovisningen ska ge en rĂ€ttvisande bild av föreningens underhĂ„llsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrĂ€ttsföreningar.Slutsatser:BostadsrĂ€ttsföreningar anvĂ€nder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhĂ„llsĂ„tgĂ€rder. Som lekman tex en bostadsrĂ€ttsköpare Ă€r det svĂ„röverskĂ„dligt att jĂ€mföra föreningarnas underhĂ„llsambition pga de olika metoderna. ĂnskvĂ€rt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhĂ„llskostnader i bostadsrĂ€ttsföreningar..
Boendemedverkan i Ringdansen : en kvalitativ intervjustudie om ett bostadsomrÄde pÄ stark frammarsch
Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.