En stor utmaning för ett säljföretag i dag är inte bara att identifiera och attrahera en specifik målgrupp. Det bör även skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för återköp. Situationen som uppstår då en försäljare för första gången interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det är vid detta ögonblick som grunden till en hållbar relation mellan säljare och kund förhoppningsvis läggs. Det är av högsta vikt för ett företag att försäljaren är införstådd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och på så sätt återspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Förskola, intervju, bildarbete, konst, estetik..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild av skolgården som förmedlas till verksamma lärare och på vilket sätt skolgården beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig på en analys av artiklar om skolgården från Lärarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen åren 1993-2012.Resultatet visar att skolgården i tidningarna beskrivs som en plats med många möjligheter och att hängivna eldsjälar driver olika slags skolgårdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgården som målas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmän problematiserande bild av skolgården.De kvalitéer som tillskrivs skolgårdsrummet är bland annat att barnen får möjlighet att själva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de får möjlighet att möta världen med hela sin kropp. Kvalitéerna går också att förstå som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgårdens lärande tyder på att skolgårdes lek inte inkluderas i lärandebegreppet, trots att både den gällande läroplanen och aktuell forskning tyder på att lek och lärande är oskiljaktiga i barnets värld..

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Vad har föreställningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förväntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren på hur dessa påverkar mina konstnärliga uttrycksmöjligheter. En återblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och använts av förespråkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och därmed påverkar uppfattningen om vad folkmusik är. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbärare och sedan mitt eget förhållningssätt till föreställningar om bilden av spelmannen.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.