Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

 Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Background: The Waldorf school was founded by Rudolf Steiner during the early nineties in Austria. The pedagogy is established in the antrophosofical sight of humanity, which contains focus on three watchwords when it comes to teaching. These are the will, the feeling and the thought. Purpose: The aim of this study is to investigate how teachers in three Waldorf schools are working during to the curriculum and to bring out the differences and the similarities with the municipal school. This essay is focusing on four themes and theories; artistic learning processes, gender, multimedia and environment.Method: In order to investigate this kind of teaching I choose interviewing as a method, specifically semi structured interviews. Four teachers at three different schools in Stockholm county was interviewed.

Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Undersökningen vill visa på den motivation som dagens graffitimålare i Stockholm har till att göra sina målningar och vad jag som blivande lärare kan ta till mig vad det gäller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frågeställning är: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga år både i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat från Håkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri består av intervjuer med fyra stycken graffitimålare som är aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgått ifrån olika teman som skall hjälpa mig att förstå informanternas förhållande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats på informanternas syn på sitt eget konstnärskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, själva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjälp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lärt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lärare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten från examensarbetet vilka jag med hjälp av en dator och digitalprojektor projicerat stort på väggen och sedan målat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men på ett institutionaliserat sätt då jag har använt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byråkrati. Platsen för detta var vita havet på Konstfack..

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.