Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens stÀllning ochutrymme pÄ grundskolor i VÀxjö kommun. Jag har valt att bÄde fokusera pÄ skolor som har dansundervisning pÄ schemat och dÀr dans ingÄr som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som Àmne i skolan uppskattas av bÄde elever och lÀrare. FrÀmst ses dansen som ett bra komplement till de andra Àmnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

De aktuella skattereglerna för fÄmansföretag Äterfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fÄmansföretag och dess Àgare infördes Är 1977 har reglerna diskuterats och det Àr tydligt att problem kvarstÄr. Reglerna Àr allmÀnt formulerade och har visat sig vara svÄrtolkade och svÄrtillÀmpade. De andelar som innehas av aktiva delÀgare kallas kvalificerade andelar.