Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Dagens företag Àr i stort behov av information. Företag som har mÄnga avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. AffÀrssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstÄ dÄ ett valt affÀrssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet mÄste dÄ försöka uppnÄs.Ett affÀrssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gÄ till.

Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de mÀrker nÄgon skillnad pÄ barngrupper om de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjÀlp av elektronisk enkÀtundersökning. Verktyget som anvÀndes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stÀmmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori..

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

Hobbyverksamhet definieras som nÄgot som man gör pÄ sin fritid och som inte Àr ens huvudsakliga sysselsÀttning. Det Àr frÀmst vinstsyftet som Àr det som skiljer nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet, men det kan Àven vara nÄgot av de andra nÀringskriterierna som Àr sjÀlvstÀndighet och varaktighet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka grÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet för att försöka komma fram till var grÀnsen gÄr.Vi har delat upp hobbyverksamhet i tre kategorier. Det första Àr Trav- och annan hÀstsportsverksamhet som Àr ett gediget problemomrÄde och med olika faktorer som kan pÄverka grÀnsdragningen bl.a. antal hÀstar, anknytning till annan verksamhet och resultatets pÄverkan.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.

Arbetets syfte Àr att beskriva och förstÄ vad fem stycken framgÄngsrika svenska klÀdskapare sjÀlva uttrycker som avgörande för sin framgÄng. Med framgÄng menas i arbetet framgÄng ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgÄngspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste Ärsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klÀdskaparna sjÀlva uttrycker vara avgörande för sin framgÄng.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Ett sÀtt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter dÀr all relevant information ska finns samlad, tillgÀnglig och stÀndigt uppdaterad..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.