Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

Tidig ekonomisk teori fokuserar pÄ produkten istÀllet för pÄ producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsÀttning till detta att vem som gör Àr viktigare Àn vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och sjÀlvreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad pÄ marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. MÄlet med denna studie Àr att förstÄ och förklara vilken typ av marknad marknaden för Àkta smycken i Stockholms innerstad Àr.

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.

Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen. Slutsats: VÄr studie har kommit fram till att Àldreförvaltningen som pÄstÄr sig anvÀnda mÄl- och resultatstyrning i sjÀlva verket bedriver ?ramstyrning med kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Den svenska skolan Àr, framförallt i de tidigare Ären, en könssegregerad arbetsplats. PÄ gymnasial nivÄ synliggörs en del av segregationen i Àmnet idrott och hÀlsa, dÀr det arbetar ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga mÀn som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat Àmnet bÄde nÀr det gÀller betyg och inflytande över innehÄllet. Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet pÄ lÀraren, könet pÄ eleven och betyget i kursen idrott och hÀlsa A för att sedan jÀmföra det med resultatet frÄn estetisk verksamhet A, ett annat Àmne dÀr lÀrarna Àr överrepresenterade av mÀn.Arbetet har en kvantitativ ansats, dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.