En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn pÄverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan anvÀndas inom förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan pÄverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara pÄ det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de fÄr inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna anvÀnde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet pÄ mycket skilda sÀtt, exempelvis genom att anvÀnda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara pÄ barnens intresse för vad de ser pÄ televisionen.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning Àr att studera hur gymnasieskolans lÀroplan tolkas och om styrdokumentens mÄl nÄr ut till eleverna pÄ det sÀtt som avses och, som en följd av detta, om lÀrares och elevers förvÀntningar pÄ vad eleverna ska lÀra sig stÀmmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt Àmne ? estetisk kommunikation ? inom musikomrÄdet pÄ estetiska programmet beskrivs i lÀroplanen, hur Àmnet tolkas och förmedlas av en grupp lÀrare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i tvÄ klasser pÄ musikinriktningen pÄ estetiska programmet, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera lÀroplansteori och lÀroplanshistoria gÄr det att se en mÀngd olika parametrar vad gÀller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och Àmnens olika vÀrden i jÀmförelse med varandra, vilka alla Àr faktorer som kan vara till hjÀlp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har anvÀnt rör sig frÀmst inom lÀroplansteori och estetiska lÀroprocesser.

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachersÂŽ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalistsÂŽ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av klassernas lÀsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett omrÄde dÀr miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger dÀrför pÄ 16 kap. 5 § MB som anger att tillstÄnd, godkÀnnande eller dispens inte fÄr meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm övertrÀds. Andra stycket i bestÀmmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sÀnker miljöpÄverkan i omrÄdet genom att vidta kompensationsÄtgÀrder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsÄtgÀrder ser ut i svensk rÀtt idag.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer Àr employer branding som utgörvarumÀrket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behÄlla rÀtt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier pÄ detta omrÄde saknas.Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de svÄrigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktÀriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhÄllningssÀtt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien Àr hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvÀnts för att samla in det empiriska materialet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).