Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör grundskolan.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.

Bakgrund och ProblemCSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen.

Med denna uppsats vill vi väcka tankar om rådande synsätt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera på ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nämligenaffärsplanering. Affärsplanering är ett allmänt känt begrepp i vårt företagssamhälle ochen god affärsplan har under de senaste decennierna nästintill klassats som synonymt medframgång. Vår avsikt med denna uppsats är att kasta en ljusglimt över affärsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa på hur man med ett kreativare synsätt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det på ett mer visuellt ochtilltalande sätt.Då vi önskade att först skriva en affärsplan, som den är tilltänkt och rekommenderad attse ut, kände vi att vår studie skulle ge bäst utfall om vi applicerade detta på ett praktikfall.Vi sökte därför upp ett företag och fann då en verksamhet som har drivits i fem år utan enutformad affärsplan. Nu kände ägaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nästa steg i utvecklingen.

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt".Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.