Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.     Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem.

Sales Partner Group är ett Nyköpingsbaserat företag med inriktning på utbildning och rekrytering inom säljmarknaden. Företaget kontaktade Linköpings Universitet då de var i behov av en ny grafisk profil, främst då för Internet. En ny användarvänlig och dynamisk webbsajt med syftet att samla den allmänna kundgruppen, säljare samt personal på ett och samma ställe var vad som efterfrågades. Förutom att webbsajten skulle vara dynamisk och användarvänlig skulle den även vara lätt att uppdatera, erbjuda interaktivitet samt ge specifika användare en möjlighet till att kunna föra en diskussion och få tillgång till viktig information i en personlig community.Resultatet är en databasdriven webbsajt med kombinationen av HTML, CSS, PHP samt MySQL. Designen har skapats utifrån generella grundregler för användbarhet på Internet och för layout och design i allmänhet.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning.

Under våren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn på en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättningar. I läroplanen för förskolan står det att alla barn skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska? och detta var utgångspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde?Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna.Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Det här examensarbetet berör ämnet färgstyrning inom digitaltryck. Grundprincipen med färgstyrning är att få hela den grafiska produktionskedjan att resultera i en förutsägbar och korrekt slutprodukt. Den här styrningen sker i huvudsak med hjälp av ICC-profiler. Syftet med arbetet var att hjälpa företaget dpn att ta fram ett väl fungerande arbetsflöde för deras två Kodak digitalpressar. Företaget ville dels få en så bra färgmatchning mellan de båda tryckpressarna som möjligt, och dels få en så bra matchning mot gällande standardvärden för offsettryck som möjligt. Dessutom syftade arbetet till att utveckla min egen kunskap kring arbetet med färgstyrning. Arbetet utfördes genom instudering av relevant teori i ämnet, vilken sedan applicerades på det praktiska arbetet.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.