Hemförsäljningsbranschen skiljer sig på flera sätt från traditionell butikshandel. Företag som verkar i denna bransch har ett helt annat synsätt på hur man kan marknadsföra sig. Trots att man idag inte satsar på påkostade reklamkampanjer kan branschen konkurrera med andra aktörer på marknaden genom att erbjuda en tjänst i form av exceptionell service i anknytning till mötet mellan säljare och kund.Friheten inom arbetet, möjligheten att träffa nya människor och känslan av att stå på egna ben är anledningar som motiverar människor att inleda en karriär som hemförsäljare. Det uppstår ett utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan säljare och kund, men även mellan kunderna sinsemellan. Detta utbyte är unikt och denna sociala aspekt fick oss att vilja undersöka hemförsäljning mera grundligt och vad det innebär för företagen i branschen.Efter tre år av högskolestudier inser vi vikten av relationsmarknadsföring på marknaden och hemförsäljningens fokusering på just denna aspekt väckte vårat intresse vid ett tidigt stadium.

Det här arbetet tar upp och analyserar hur en underhållare marknadsför sig samt den väg en underhållare i form av ståuppkomiker eller skådespelare, tar för att marknadsför sig idag. Med hjälp av intervjuer och litteratur har vi kommit fram till att det inte finns ett klart och tydligt sätt hur dessa underhållare marknadsförs utan att det är en kombination av flera tillvägagångssätt. En annan viktigt aspekt som lyfts fram är att underhållare idag till stor del ansvarar för sin egen marknadsföring..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan.Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang.

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

  Hur bör en ny bebyggelse utformas i äldre bebyggelse? Svaret på denna fråga ska rapporten undersöka. Samt visa om det finns skilda åsikter av nybyggnation i befintliga kulturhistoriskt värdefulla miljöer, mellan olika grupper av människor. Catharina Sternudds doktorsavhandling har varit en inspiration för rapportens arbete. Bilder av småstaden ? om estetisk värdering av en stadstyp från 2007 tar upp liknande frågeställning som detta examensarbete.  Den metod som används för att få reda på skillnader mellan fackmän och allmänhet är i form av en enkätundersökning.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..