Denna rapport presenterar det examensarbete på 10 poäng jag gjorde på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten CTD våren 2006. Syftet med denna rapport är att beskriva och klargöra processen av detta examensarbete samt formgivningen av produkterna som styrts av mitt koncept. Rapporten grundar sig på dokumentation från processens gång och jag har valt att redovisa mitt arbete i denna rapport i fyra kapitel. Den första inledande delen beskriver bakgrunden till projektet, den andra redovisar insamlingsetappen i form av bild, skissmaterial och konceptbeskrivning, den tredje handlar om skissetappen och själva designprocessen och den sista visar dokumentationen av gestaltningsarbetet av prototyperna. Avslutningsvis kommer en resultatanalys och kommentarer till arbetet och produkterna.

Vid skapandet av landskapsarkitektur är det en mängd olika kvaliteter som skall tas i åtanke. En av dem är skönhet. En upplevelse av skönhet är synonym med en upplevelse av något som vackert, gott, rätt. Listan över synonymer kan göras lång, men gemensamt är att de ger uttryck för en positiv känsla hos den som tolkar. Upplevelsen av skönhet är en upplevelse som spelar in när landskapsarkitekten värderar sin landskapsarkitektoniska handling.

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och ?Turkiet är inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan.

På senare tid har Estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fått alltstörre betydelse för näringslivet och samhället i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan på verksamheten och väljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven på designens funktion, räcker Estetiken inte längre, designen måsteprestera mer och visa att den är praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva värdeeffekter skapar designen igengäld?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva de värden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka värden den villframhäva i design.

Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: sh?jo för flickor och sh?nen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ?filmiskt? maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från Estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Denna uppsats undersöker hur transsexuella individer gestaltas på den amatörinternetpornaografiska webbsidan XVIDEOS - den största internetpornografiska webbsidan. Vi har tittat på hur XVIDEOS som webbsida är med i denna gestaltning och process och hur XVIDEOS och dess innehåll återger en bild av vad den transsexuella kroppen - och sexualiteten förväntas vara. Det effektivaste sättet att föra denna undersökning på, är i vårt fall att analysera mainstream amatörinternetpornografi med transsexuell amatörinternetpornografi på XVIDEOS genom vår valda sökprocess. Vi tittar på det här framförallt i filmsekvenser som hittas på webbsidan, men också i hur webbsidan i sig kategoriserar och bidrar till konstruktionen. Vi ämnar inte att stämpla vad som är korrekt eller inte, utan snarare att analysera material för att ge klarhet i ämnet.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssätt förändras när det byggs industriellt med trävolymmoduler istället för traditionellt. Eftersom industriellt byggande är ett väldigt vitt begrepp har arbetets fokus främst varit på industriellt byggda flerbostadshus av trävolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trävolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf Trädgården har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade på att det industriella byggandet dras med en dålig syn sedan Miljonprogrammet. I dag är förutsättningarna helt annorlunda men människor är ändå rädda att industriellt byggda projekt är synonymt med monotont och idélöst.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen på samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer är fel under projekteringen som upptäcks sent och därför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur både effektiviteten i konstruktionstekniken och Estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar på en frågeställning kring hur långt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebär undersöks också.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som Estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.