Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser ? akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

This essay tries to show how The Swedish Museum of Architecture, Stockholm, with the exibition Architecture in Sweden - Function, Design and Aesthetic through the Ages, presents and represents architecture. It is stated that this is done in a multi-perspectival, multimedial fashion, with the aid of, for example, photography, models and mixed material surrounding the wide concept of ?architecture?. One chapter discusses the relationships between the exhibition on site, the exhibition catalog and the museum´s website. Another chapter argues that there can be no essential or perfect representation of architecture, although this utopian wish most certainly exists even today.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. Slöjdämnet och bildämnet i grundskolan innehåller processer där eleven självständigt utvecklar idéer. Vilka förutsättningar krävs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och även pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska ämnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven får möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete från ?ax till limpa?.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer.

This work examines how the aesthetics of Japanese actor and playwright Zeami Motokiyo (1346-1443) offers insight into the value of the unseen elements in art, specifically in the art of acting. What acting makes appear is likened to a vessel, which creates an empty space of what doesn?t appear. This non-appearing element is at the same time what gives the vessel its function. N? theater is described as an art of suggesting, giving a background to Zeami?s theories.

Bakgrund: Patienten är hänvisad till att vistas i vårdrummet, där en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hälsosamma tankar som kan minska lidande och öka välbefinnande.Vårt intresse för ämnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstående i vårdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vårdrummets estetik för den vuxna patientens välbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Estetik i vårdrummet har stor betydelse för patientens välbefinnande. Solljus minskar smärta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfär.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar.Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet.Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ?Hästriket?. .

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestå av naturligt förekommande material.Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstakaindivider av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan ökasåväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare..

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts:Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.