Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

Bakgrund. Fysisk aktivitet pÄ recept- FaRŸ kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden anvÀnds Àr dock begrÀnsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan bÄde frÀmja hÀlsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstÄnd samt bromsa Äldrandet. Trots det vÀljer mÄnga att vara fysiskt inaktiva och idag Àr fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i vÀrlden, och Àr en hög riskfaktor vid hjÀrt-kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att anvÀnda metoden FaRŸ kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning pÄ att FaRŸ Àr en underutnyttjad metod.

Program- och projekterings anatomi? en studie av byggprogrammets program- och projekteringsskedeStudien belyser och lyfter upp byggnadsprocessens, idag kanske viktigaste frÄga, nÀmligen industrialiseringen av byggprocessen och de möjligheter som följer med det nya sÀttet att föra en byggprocess. Studien omfattar program- och projekteringsskedet och dess syfte Àr med andra ord ett försök att skapa en mer förÀdlad byggprocess, att kunna identifiera olika störningsmoment under dessa tvÄ skeden, samt att minimera och om möjligt eliminera störningsmomenten i dessa med hjÀlp av fungerande informationsteknik.I samarbete med Peab i Helsingborg har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ tvÄ referensobjekt, Polishuset samt Tingshuset, utifrÄn vilken vi tagit reda pÄ vilken stÀllning de olika aktörerna har gentemot byggprocessen och varandra, samt var, varför och vilka störningsmoment som uppstod i byggprocessen.Resultatet visade nÀrmast likadana faktorer hos de olika aktörerna och exempel pÄ detta Àr att:? hÀlften av aktörerna önskar bli inkopplade i ett tidigare skede av processen? det uppstod störningsmoment mellan de olika aktörerna? störningsmomenten orsakades oftast av dÄlig planering och tidsbrist? utveckling/förbÀttring borde göras inom kommunikationen mellan parterna och inom informationsteknologinVidare beskriver studien utformningen av standardiserade byggsystem och tekniskt plattformstÀnkande samt montagebyggande med högförÀdlade komponenter, dÀr vi kom fram att Peab har lÄngsiktiga planer och att företaget inom en kort framtid kommer att vara ledande inom omrÄdet.Studien sammanfattar slutligen de faktorer som tros behövas för att en industriell byggprocess skall lyckas i framtiden..

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod och utifrÄn ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och lÄngsiktigt vidmakthÄlla Lean som metod. Studien har genomförts i tvÄ svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnÄtt. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet pÄvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbÀttra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrÄgan. Deras huvudsakliga fokus finns pÄ att skapa en Lean-kultur.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus pÄ Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella lÀge för taxibranschen i Stockholm och Àven den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger pÄ en kvalitativ samt en kvantitativ metod dÄ har vi försökt att noggrant fÄ fram fakta om branschen med hjÀlp av bÄde primÀrdata (intervjuer) och sekundÀrdata (Ärsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet kÀllor mm.). I analysen har utförts sedan en jÀmförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjÀlp av valda teorier och insamlade sekundÀr samt primÀrdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinstÀllning har haft en ledande position, pÄ senare Är förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.

Med vÀl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer brÀnsleeffektiva transporter. Ett företag som Àr intresserade av att bÄde kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara pÄ brÀnsle bÄde för miljön och för kostnadernas skull Àr Vargön Alloys AB i Vargön utanför VÀnersborg.Vargön Alloys Àr en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stÄlet hÄrdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder Àr Europas ledande tillverkare av specialstÄl.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har nÄgon dokumentation eller kartlÀggning över hur de interna transporterna sker idag.

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utlÀndska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hÄrdare press frÄn externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhÀllets förvÀntningar pÄ samhÀllsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner pÄverkar organisationer och dÀrmed ocksÄ hur verksamheter styrs och de Àr dÀrmed vÀsentliga aspekter som bör uppmÀrksammas.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. VÄrt ÀndamÄl med studien Àr att komma fram till en lösning pÄ hur vÀsterlÀndska företag pÄ bÀsta sÀtt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrÄn CSR:s grundlÀggande ansvarsomrÄden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar.Metod: Vi har utifrÄn en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn framstÀlls i modebilder. Vi vill med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tolka mÀns yttre genom ett analysschema, som vi sjÀlva tagit fram. Genom att analysera Ätta bilder ur tvÄ framstÄende herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framtrÀdande bild av hur mÀn ser ut i modebilder. Vi valde att anvÀnda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde Àven en analysering av vad maskulinitet Àr och hur det framstÀlls i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrÄn oss sjÀlva dÀr vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansÄg vara ledande pÄ den svenska marknaden.