Sök:

Sökresultat:

1048 Uppsatser om Ersättning till ledande befattningshavare - Sida 39 av 70

Fysisk aktivitet, Älder och sjÀlvupplevd stress : Faktorer som kan ha ett samband med sjÀlvupplevd stress

ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .

Patienters upplevelser av och förestÀllningar om fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie

Sammanfattning: Att drabbas av hjÀrtinfarkt innebÀr bÄde en fysisk och psykisk pÄfrestning för patienten. Flera riskfaktorer pÄverkar insjuknandet, dÀr fysisk inaktivitet Àr en av dem. KranskÀrlssjukdom Àr en ledande dödsorsak hos bÄde mÀn och kvinnor. Syftet var tt fÄ en ökad förstÄelse för patienters upplevelser av och förestÀllningar om fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀndes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

Frekvensselektiva Textila Ytor

En frekvensselektiv yta har en förmÄga att vÀlja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper sÄsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det Àr möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.

Kraftfull tillvÀxt - att vÀxa eller förgÄs : - En fallstudie av Vattenfall

För att överleva i dagens nÀringslivsklimat krÀvs en vÀl anpassad strategi för att hantera alla svÄrigheter och möjligheter som ett företag stÀlls inför.Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillvÀxtstrategi. Konkret undersöks pÄ vilka sÀtt företaget avser vÀxa organiskt och genom förvÀrv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens Àgarroll i Vattenfall.För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata i form av intervjuer med representanter för bÄde Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjÀlp av tillvÀxtteori avseende bÄde organisk och förvÀrvsinriktad tillvÀxt samt agentteori.FrÄn vÄr data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi dÀr företaget i nulÀget stÄr inför en större förÀndring frÄn att vara inriktade pÄ förvÀrvsbaserad tillvÀxt till en kombination dÀr bÄde förvÀrv och organisk tillvÀxt ingÄr. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till Är 2030 och göra företaget klimatneutralt till Är 2050.

En analys av mÀnniskans utsatthet i Voltaires Candide eller Optimismen

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Hur visar sig pedagogers genusmedvetenhet under samlingar i förskolan?

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

In Vino Veritas : DÀrför Àr det svÄrt att lyckas med integrerad kommunikation

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

Incitamentssystem till företagsledare : Ur ett aktieÀgarperspektiv

Under de senaste Ären har media vid upprepade tillfÀllen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande stÀllning erhÄllit bonusersÀttningar pÄ uppemot en miljard kronor. De höga ersÀttningsnivÄerna har hÄrt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhÀllet avseende bonusprogrammens existens. Vi stÀller oss frÄgan om det Àr skÀligt att företag anvÀnder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersÀttningsnivÄerna Àr kopplade till ett förbÀttrat aktieÀgarvÀrde kan det, ur ett Àgarperspektiv, vara motiverat att anvÀnda incitamentssystem.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

IPv6 : ÖvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Vi vilja vara svenskar! : Ecklesiologi och historik frÄn Svensk-finska St. Mikaels församling i Tallinn 1919-1944

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Politikens medialisering : En kritisk diskursanalys av fyra ledande politikers twittrande

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lo?o?f of Centerpartiet, A?sa Romson of Miljo?partiet and Jonas Sjo?stedt of Va?nsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they?re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse.The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions.

Livskamraters upplevelse och pÄverkan efter hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla mÀn och 45 % av alla kvinnor. Under Är 2006 i Sverige berÀknades insjuknandet per 100 000 invÄnare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland mÀn sedan Är 1987. Livskamraters upplevelse och pÄverkan pÄ livet efter en hjÀrtinfarkt berör det psykiska och sociala. HÀlsan upplevs ofta negativt i samband med förÀndringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->