Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Bakgrund: Företag vÀrderas till mÄngdubbelt deras bokförda vÀrde. Det intellektuella kapitalet kan inte vÀrderas i företagens balansrÀkningar utan fÄr bland annat lyftas fram i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jÀmföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital Är 1999 jÀmfört med Är 2008. Ambitionen var Àven att kunna faststÀlla vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.AvgrÀnsningar: Jag har studerat företag pÄ Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats dÀrför att mÄnga företag Àr relativt smÄ och nyintroducerade pÄ marknaden och saknar tio Är gamla Ärsredovisningar.Metod: Jag har anvÀnt mig utav en innehÄllsanalys vid sökning i Ärsredovisningarna för att fÄ fram ett statistiskt underlag och kunna fÄnga innehÄllet i Ärsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förÀndrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen Àr ledande nÀr det gÀller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag Àndrar sin redovisning utifrÄn förÀndrade förvÀntningar pÄ dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförÀndringar pÄverkar mÀngden redovisad IC-information..

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer och teori förstÄ hur reklambyrÄer kan skapa lÄngvariga kundrelationer. Studien har gjorts genom personliga intervjuer med elva personer som arbetar pÄ fyra olika reklambyrÄer. PÄ samtliga byrÄer har intervjuer gjorts med en person i ledande position, en produktionsledare samt en kreatör (Art Director eller Copywriter). Intervjumaterialet har analyserats genom kodning med en kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna har knutits till relevant litteratur inom Àmnet kundrelationer.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, nÀringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning Àr en kritiskt begrÀnsande faktor för detta. Bakgrunden Àr tecken pÄ att elektronikbranschen i Norr- och VÀsterbottenregionen inom kort riskerar att lida brist pÄ adekvat kompetens och dÀrför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att pÄ sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och nÄgra av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt Àr relativt outvecklad i företagen.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga lÀsförstÄelse över hela vÀrlden Àr sÀmre Àn flickors. Trenden att pojkar presterar sÀmre Àn flickor har varit Äterkommande i samtliga PISA-studier pÄ 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgÄng var hÀftig i svensk media nÀr PISA:s resultat presenterades. I vÄr undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fÄtt för sÄvÀl aktuell forskning som lÀrares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars lÀsförstÄelse. Den empiriska delen bestÄr av intervjusvar frÄn semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare pÄ fÀltet.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges intrÀde i EU, Àr detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig pÄ en avreglerad marknad Àr mÄnga, men vilka som kommer att lyckas Àr inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att pÄverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger pÄ empiri insamlad genom intervjuer med tvÄ ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundÀrmaterial.

Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren Är 2008 har orsakat kris för mÄnga företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hÄrt dÄ nybilsförsÀljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars Är 2009.Syftet med uppsatsen var att förstÄ vad som hÀnder i ett tillverkningsföretag som gÄr i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen Àr skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts pÄ plats pÄ Plastals fabrik i Simrishamn dÀr bÄde operativ och ledande personal har intervjuats.Slutsatsen av den hÀr uppsatsen Àr att en konkurs berör alla företagets intressenter.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fÄtt en allt viktigare roll pÄ den svenska marknaden. VÄr uppsats diskuterar det relativt nya sÀttet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns nÀr organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar Àven upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tÀnkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick frĂ„n att vara ett statligt affĂ€rsverk till att bli ett statligt Ă€gt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste Ă„ren har miljöfrĂ„gan fĂ„tt en allt större roll i samhĂ€llet vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera vilka förĂ€ndringar som uppstĂ„tt i verksamheten efter bolagiseringen med avseende pĂ„ framstĂ€llningen av Vattenfalls miljömĂ€ssiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls Ă„rsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förĂ€ndringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes dĂ€r lönsamhet sĂ€tts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.

Goda relationer Àr av stor vikt för att kunna knyta lÄnga och hÀlsosamma kundkontakter. Detta Àr sÀrskilt viktigt pÄ den industriella marknaden, dÀr kontakterna vanligtvis varar över decennier. FrÄgan Àr dÄ hur företag kan skapa dessa starka band gentemot sina kunder och vilka personer som bÀr ansvar för att detta skall intrÀffa, vilket Àr nÄgot som vi Àmnar besvara i denna studie. Vi har dessutom presenterat vilka personer som Àr involverade i relationerna och vad dessa gör. För att redogöra hur en kundrelation kan se ut har vi redovisat tio egenskaper som kÀnnetecknar relationen.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.