Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhÀllet bör förÀndra sin syn pÄ vad en acceptabel motprestation Àr för att fÄ tillgÄng till ekonomiskt bistÄnd; tesen som presenteras menar att samhÀllet bör acceptera andra former av motprestationer Àn förvÀrvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhÀllet bör avkrÀva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invÀndningar mot dessa argument, dessa Àr kontextuella-, sjÀlvrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot sÄ kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, sÄ kallad medborgarlön, har för implikationer pÄ dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös bistÄndsdel mÄhÀnda vore den bÀsta för mÀnniskor som Àr i behov av samhÀllets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Varje Är fÄr allt fler mÀn diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebÀr ocksÄ att fler mÀn drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förÀndrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan pÄverka mannens sjÀlvbild och relationer. Metoden som anvÀnts var litteraturstudie.

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som fÄr henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.?Cognitive appraisal model? (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har anvÀnts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 Ärs elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gÄnger.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivÄn och instÀllningen hos sjuksköterskor och lÀkare pÄ en intermediÀrvÄrdsavdelning inför att göra en anmÀlan om omsorgssvikt enligt SocialtjÀnstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handlÀggandet kring att göra en anmÀlan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design anvÀndes. Metod: EnkÀtformulÀr som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 lÀkare.Resultat: LÀkare och sjuksköterskor har inte tillrÀckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmÀlan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt Àr men frÄgar inte alltid om det finns minderÄriga barn hemma vid vÄrd av t.ex suicidala patienter och dÄ kan omsorgssvikt lÀtt missas.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ om ett betyg i service och bemötande Àr aktuellt och efterfrÄgat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sÄdant betyg skulle tÀnkas fÄ för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som vÀrderas vÀldigt högt och stÀlla detta i kontrast till skolan och hur lÀrare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslÀrare pÄ hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare pÄ tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lÀrarna och APU-handledarna Àr gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera Är. Undersökningen visar att lÀrare och APU-handledare Àr positivt instÀllda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angÄende vem som har behörighet att sÀtta betyget samt vem som ska fÄ ta del av betyget. Forskningen tyder pÄ att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start dÄ det kan skada elevens sjÀlvkÀnsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av kvÀllspressens hÀlsolarm. HÀlsolarm Àr enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som pÄstÄs utgöra ett hot för mÀnniskors hÀlsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och diskutera vad som karaktÀriserade Aftonbladets och Expressens hÀlsolarm under Är 2009 med fokus pÄ artiklarnas ordval, kÀllhÀnvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfrÄga Àr sÄledes: Hur gestaltades hÀlsolarmen i Aftonbladet och Expressen under Är 2009? Andra relevanta underfrÄgor har varit: Hur ser eventuella kÀllhÀnvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till nÄgot annat? Vem eller vilka fÄr komma tills i artiklarna? PÄ vilket sÀtt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frÄgestÀllning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder förestÀller samt vilka associationer dessa föder.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att Àven andra personlighetsdrag borde ingÄ i detta begrepp för att ytterligare förstÀrka dess prediktionsförmÄga. Det har dock Ànnu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gÀlla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstÀrkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE Àr en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och dÀrmed stÀrker modellen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos nÄgra blivande lÀrare i idrott och hÀlsa och deras perspektiv pÄ idrottsskador i relation till deras utbildning.FrÄgestÀllningarna var som följer:Vad anser lÀrarstudenter inom idrott och hÀlsa vara de frÀmsta orsakerna till deras skadeuppkomster?I vilken utstrÀckning upplever studenter att idrottsskador pÄverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?PÄ vilka sÀtt anser de skadedrabbade studenterna att lÀrosÀtet hjÀlper dem att genomföra och slutföra utbildningen dÄ de blivit skadade?PÄ vilket sÀtt tror studenterna att de kan besvÀras av sin skada i framtiden?MetodUndersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvÀmlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 Är gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter.

Hunden hÀrstammar frÄn vargen och genom avel har mÀnniskan lyckats ta fram mÄnga olika raser. Aggressivitet Àr ett av hundens ursprungliga beteenden som mÀnniskan Ànnu inte avlat bort helt och förmÄgan att skada mÀnniskor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende Àr individuellt men kan exempelvis vara rÀdsla, smÀrta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra. Hos vissa individer blir aggressiviteten för svÄr att hantera och dÀrmed inte acceptabel för mÀnniskor och andra hundar.

Rapportens tema Àr stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus pÄ aspekterna karaktÀrsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har hÀr behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel Ät effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland anvÀnder sig av just stereotyper, sÀrskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktÀrer kan pÄverkas av karaktÀrens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras pÄ tidigare forskning dÀr ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestÀmmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ÀndÄ Àr det just vid dessa moment som det brister. Det Àr inte lagstiftningen betrÀffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillÀmpningen av reglerna. BristfÀlligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillrÀckligt avskrÀckande. DÀrför behöver sanktionsmöjligheterna stÀrkas. Genom att nÀringsidkarna har underlÄtit att följa bestÀmmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsÀttning.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som frÀmst aktualiseras vid skadestÄndstalan nÀr bÄda bolagsorganen pÄ nÄgot sÀtt varit inblandade. ABL uppstÀller en ansvarsfördelning som anger att styrelsen Àr ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har Àven till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhÄllande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsomrÄden framgÄr av 8 kap 4 § ABL. Revisorn dÀremot, som Àr ett oberoende organ i förhÄllande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.