Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag.

Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Kriget i Syrien har lett till att mer än 9 miljoner människor tvingats fly från sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i någon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande från Syrien åtminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd, även i brist på grunder att beviljas flyktingstatus. En sådan praxis förekommer inte i någon annan medlemsstat.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold?em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Vatten är ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte råka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet på vattenverken, främst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper är vitt skilda i många avseenden och reduceras därför olika bra av olika reningssteg.