Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

This essay is aimed at exploring how governments inclination to adhere to international human rights law develops in the wake of interstate conflicts. It examines how human rights in Eritrea and Ethiopia has developed after the war in 1998-2000 by examining the historical background to the war, and reviewing country reports from United States State Department and Amnesty International between 2001-2005.The result of the paper shows that Eritrea's adherence to human rights suffered setbacks, and that some of these happened due to the aftermath of the war. Ethiopia also had some lesser setback primarily due to internal turmoil. The essay concludes that states adherence to human rights in postconflict situations depend on if the war severely weakened the state, in which case the state becomes more repressive in order to cling to power..

Sammanfattning                                                                           Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv. Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals. Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik.Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige.

The ability of emigrants to contribute to their homelands through the sending of remittances has been intensely recognised in recent years. This is especially true for developing countries for whom this money is seen to be an important source of funds from abroad. Eritrea is often mentioned in terms of success in the way they have mobilised the capacities of their diaspora. Since the Eritrean independence in1993 adults in the diaspora have been asked to contribute two per cent of their income to the Eritrean state. They have also been asked to make other donations at times of need.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med denna studie var att få kunskap om Eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Many children and adolescents up to the age eighteen come from other countries alone to Sweden to seek asylum. Sweden receives many unaccompanied children and the number of unaccompanied children is increasing every year. There are various reasons to why the unaccompanied children flee their homeland to come to Sweden. Many of the unaccompanied children come from countries such as Somalia, Afghanistan and Eritrea. The unaccompanied children?s families choose to send their children to Sweden to protect them from armed conflict and other social or political unrest going on in their homeland. This essay aims to explore how the integration of the newly arrived unaccompanied children works in schools.

Abstract The increased focus on social capital theory has made its way into labour economics. This has led to the creation of a vast literature about the use of networks and informal search methods in the labour-market, a literature that to some extent also deals with immigrants search behaviour and their relatively high unemployment rate. Characteristic for the literature in the area is the lack of analysis of actual networks. Which types of contacts do these networks contain; how are the networks used in the labour-market; and which type of network generates a high amount of social capital. These questions are important for the general understanding of how social capital functions, within the labour-market, but also for the understanding of how immigrants use their networks in order to find themselves jobs.