This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness..

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson?s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman?s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book?s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version.

The objective of this study was investigating social worker?s perspective of how alcohol consumption can affect, and what elements in the social environment that may be of significance for, alcohol consumption and development of identity. The questions at issue were: Do social workers experience any positive effects from alcohol consumption in 16-17 year-old girls with problematic alcohol consumption and what influence do the effects have on self esteem, self image and development of identity? What do social workers experience are the negative effects from alcohol consumption on self esteem, self image and development of identity? How important do social workers find the social environment and how do they believe the social environment affect the alcohol consumption and development of identity? This was investigated with a qualitative approach from a social worker?s perspective, hence social workers were interviewed. The study?s theoretical basis was Symbolic Interactionism and Erikson?s theory of Psychosocial Development.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006.

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others. Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder  Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit. Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder.

There are three main purposes for this thesis; the first is to distinguish the possible violations that can occur in time of natural disasters. The second is to analyze if there is a correlation between political systems and how the effected country handles the aftermath of a natural disaster. The third purpose is to determine the role of the global community and what responsibility lies with them. The issue is often that the aid becomes the main object for discussion and analysis, but the focus rarely shifts to the effected State. Therefore the focus in this essay is the political system and how they cope with the human rights violations that can occur in a time of natural disaster.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa barns föreställningar om alkohol och dess påverkan. Frågeställningar: Vilka tankar har barn om alkohol? Finns det några genomgående teman och trender i barnens föreställningar om alkohol? Hur beskriver barn alkohol och människors beteende i samband med alkohol? Metod Denna studie har utförts med kvalitativa intervjuer som metod. Femton barn i årskurs två, samtliga åtta år, har intervjuats efter godkännande från målsman, klassföreståndare och rektor. Urvalet var inriktat på åttaåringar i en klass och gjordes i samarbete med klassföreståndaren samt efter vilka som fick godkännande av målsman. Förutom ålder fanns inga andra kriterier. Intervjuerna var semistrukturerade men de utgick dock från samma frågemall.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa barns föreställningar om alkohol och dess påverkan. Frågeställningar: Vilka tankar har barn om alkohol? Finns det några genomgående teman och trender i barnens föreställningar om alkohol? Hur beskriver barn alkohol och människors beteende i samband med alkohol? Metod Denna studie har utförts med kvalitativa intervjuer som metod. Femton barn i årskurs två, samtliga åtta år, har intervjuats efter godkännande från målsman, klassföreståndare och rektor. Urvalet var inriktat på åttaåringar i en klass och gjordes i samarbete med klassföreståndaren samt efter vilka som fick godkännande av målsman. Förutom ålder fanns inga andra kriterier. Intervjuerna var semistrukturerade men de utgick dock från samma frågemall.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.