Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

SammanfattningÄmnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett.För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

För säljande företag ökar betydelsen av att fokusera på kunderna och deras behov och träindustrin måste följa den trenden. Under lång tid har det enbart handlat om själva produkten men allt fler företag ser att produkten i sig bara är en del av ett erbjudande. Detta fenomen uppstår lätt när leverantörerna tillverkar likvärdiga produkter som är svåra att skilja åt. Kunderna prioriterar då andra egenskaper hos erbjudandet i sitt val av leverantör. Samtidigt visar en studie av Jakobsson & Söderström (2009) att okunskap och osäkerhet leder till att kunder väljer bort limträ till fördel för stål och betong.

Sammanfattning/Abstract Problemområde Förmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet. Teoretisk ram Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.