Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet.

Bakgrund Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård.

Denna studie kommer sig av författarens nyfikenhet på hur drömgrupper med Ullmans metod kan vara till användning för psykoterapeuter för personlig del samt hur det kan vara till hjälp att använda drömmar i den psykoterapeutiska processen i klientarbetet.Det finns mycket skrivet om drömmar och hur drömmar kan tolkas, men hur man kan få en praktisk träning och egna erfarenheter till detta har varit svårare att hitta litteratur kring. Det har visat sig att det är relativt sällsynt att drömmar används. Många gånger på grund av att psykoterapeuterna inte själva har erfarenheter att utforska drömmen. Syftet med studien var att ta reda på vad drömgruppsarbetet betytt för tre erfarna psykoterapeuter på ett personligt och ett professionellt plan.Den metod som valdes var kvalitativ metod där författaren intervjuat tre psykoterapeuter om deras erfarenheter av drömgruppsarbete och vad de uppfattat att det inneburit för dem. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkommer att alla tre använts sig av drömmar kontinuerligt. De upplevde att de genom drömgruppsarbetet fått en metod att på ett strukturerat sätt intressera sig för klienters drömmar.

Syftet med denna uppsats är att granska ett stort antal genomförandebeskrivningar i Norrbotten för att få goda exempel på genomförandebeskrivningar samt hitta brister i beskrivningar som kan rättas till. Syftet är också att genom en enkät- och intervjustudie dra lärdom av och tillvarata erfarenheter från yrkesverksamma planförfattare, lantmätare och exploatörer som arbetat med genomförandebeskrivningar.Det kan konstateras att syftet har uppfyllts och att ett positivt mervärde har uppnåtts. Det positiva mervärdet är att arbetet tagit fram en mall över hur de organisatoriska frågorna kan skrivas. Granskningen har genomförts på ett förhållandevis stort antal beskrivningar och ett flertal av granskningsfrågorna har varit tillämpbara på en majoritet av beskrivningarna. Detta har lett till ett lågt bortfall vid granskningen.

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar ? erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga.

AbstractPurpose/Aim: In my essay I study the use of Internet with information overload as my perspective. I compare two age groups in order to find out whether there is a difference between generations in how they use the Internet and experience the vast amount of information that is found on the net.Material/Method: I gather information from six frequent World Wide Web users to find out whether they are experiencing information overload when using the Internet in their spare time and how they structure and make sense of the vast amount of information that is found on the net. I use semi-structured interviews to gather qualitative, not quantitative, material for my study. I have also used literature and websites on information overload, the Internet, and connected themes in order to get a broader picture of the subject and help me analyse the material.Main results: The main results of my study are that frequent Internet users do not feel that they suffer from the vast amount of information found on the World Wide Web. They rather enjoy it and if they have heard the term information overload they assume that it does not apply to their use of the Internet.

I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

Att arbeta som lärare i idrott och hälsa innebär en risk att utsättas för stress och fysisk belastning. Denna studie syftar till att utforska lärares upplevda koppling mellan arbetsrelaterade fysiska och mentala påfrestningar och deras situation som ett- respektive tvåämneslärare i Idrott och hälsa.. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra erfarna lärare i Göteborgsområdet. Genom ett fenomenologiskt tillvägagångssätt syftar studien till att ta vara på deras kunskap och erfarenhet om idrottslärares arbetssituation. Under samtalen med lärarna framkom en bild av ett tufft men givande yrke.

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL. Några av de frågeställningar som jag har är 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.