Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan. Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras. En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad.

The purpose of this study was to compare less experienced veterinarians? subjective assessments of lameness in horses on the lunge. Previous studies on subjective lameness evaluation have mainly focused on horses trotting in a straight line and the results have shown generally low compliance. With a web-based questionnaire, 43 veterinarians assessed 60 recordings that showed both fore- and hindlimb lameness, interspersed with sound horses that were trotting on the lunge in one direction. The horses showed mild to moderate lameness.

Handledning är en viktig stödfunktion för behandlare i vårdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn på den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har på handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade på olika aspekter som spelade roll för hur väl handledningen utföll. Viktiga förutsättningar var ledningens inställning till handledning och deras stöd, liksom tillståndet i organisationen.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man står inför stora rekryteringsbehov och på grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanställda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR på Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkätundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna är att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sätta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbättra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör även läggas vid att erbjuda de nyanställda ett socialt stöd från såväl mer erfarna medarbetare som jämlikar när de börjar.För att introduktionen ska bli framgångsrik är det viktigt att den följs upp regelbundet och att den är flexibel för förändringar, men också att det sätts press på introduktionen från en högre nivå, att chefer och ledningen uttrycker att det är viktigt..

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.

Självskadande är ett växande fenomen i vårt samhälle och dissociation erkänns allt mer. Aktuell forskning visar på en stark koppling mellan fenomenen. I syfte att få ökad kunskap om dissocierande självskadepatienter samt behandling av denna patientgrupp utifrån psykodynamisk teori intervjuades sex erfarna och verksamma terapeuter. Data från de sex intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visar att huvudproblematiken ansågs vara dissociationen.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

Handhavandet av stöldgods genom beslag, förvar och förverkande är något som kan verka självklart för erfarna utredare men som många gånger väcker frustration och frågetecken hos poliser som arbetar med det. Lagstiftningen runt detta kan vara svårtolkad och polisens arbete med detta sker på rutin. Vårt syfte är att klargöra hur lagarna används och när de ska tillämpas. Vi har gått igenom de lagar som är aktuella och försökt förklara och förenkla deras betydelse. Utifrån ett exempel från verkligheten har vi valt att belysa rapporten med häleribrottet som grund tillsammans med problematiken runt godtrosförvärv.

AbstractSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger på berörda förskolor arbetat med barn med annat modersmål än svenska. Målet är att få kunskap om olika arbetssätt som kan ge en god lärandemiljö för barn med annat modersmål än svenska. Syftet är även att studera pedagogernas syn på hur specialpedagogen skulle kunna utgöra stöd på de olika förskolorna. Åtta kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer vid två av förskolorna ligger till grund för denna studie. Undersökningen är gjord i en kommun i södra Sverige där det finns erfarenhet av många barn i grupperna med annat modersmål.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats från programmet har ännu inte studerats utifrån hur de beskriver sitt arbetssätt, deras föreställningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien är en tvärsnitts enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor som syftar till att besvara dessa frågeställningar. Ett tillgänglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsätt som i huvudsak integrativt.

In this study the speech of adolescents with unilateral cleft lip andpalate (UCLP) and delayed closure of the hard palate was evaluated.Evaluations were made with experienced speech-language pathologists(SLP:s) and lay listeners. The SLP evaluation consisted of typical cleft palatespeech variables and some of them were adapted for lay listeners. Attitudestowards the speech of the adolescents were investigated by asking laylisteners if the speech constituted any hindrance to vocational performance.The SLP:s mainly found nasal escape and velopharyngeal impairment (VPI),although to a small degree and extent. The lay listeners mainly foundresonance deviations and indistinct speech. The latter was associated withhindrance to vocational performance.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga.