Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa Erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och Erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och Erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ?uppe på toppen?. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Inom Polismyndigheten i Skåne pågår ett Förändra-program, vilket går ut på att medarbetare som av olika skäl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska även få en djupare insikt om sina och andras behov och värderingar. Programmet pågår under ett år och innehåller ett flertal internat, med inriktning på individen, ett mentorskap, samt arbete på olika praktikplatser. Vårt syfte är att analysera konsekvenserna av Förändraprogrammet med avseende på individuellt lärande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i Förändraprogrammet.

Konkurrensen på marknaden blir tuffare och tuffare för många företag och för att vara konkurrenskraftig när det gäller kunskap, forskning och utveckling gäller det att man har en bra läromiljö för medarbetarna så att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av åtgärderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssätt på utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssättet - Scrum - vill de ha utvärderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gå att förbättra processen.Syftet med denna studien var att ta reda på hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssätt, scrum, och hur detta har påverkat deras förutsättningar att lära.Jag har använt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns också för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gått bra och att det fungerar tillfredställande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lär och att inte hela scrumprocessen används i sin helhet eller som det är tänkt.

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk Erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Detta arbete visar, delvis var för sig och delvis i kombination, hur regelbaserat och fallbaserat beslutsstöd kan användas vid uppdragsplanering. Uppdragsplanering utförs med hjälp av Mission Support System (MSS).Uppdragsplanering kräver en hel del arbete och en hel del erfarenhet för att den ska bli bra. Detta kan underlättas om man kan få hjälp av olika verktyg som kan dra nytta av uppsatta regler för respektive uppdrag och även dra nytta av tidigare uppdrag av samma karaktär. Sedan tidigare finns det två olika examensarbete som har undersökt respektive del av detta.Målet med detta arbete är delvis att demonstrera metoderna i en prototyp, var för sig och i kombination med varandra, och delvis att försöka besvara frågan om en kombination av metoderna presterar ett bättre beslutsstöd än när metoderna används var för sig. Detta arbete bygger på två tidigare examensarbeten.Metoden som används för att kunna bedöma vilken metod som är att föredra är att man har implementerat både verktygen i en prototyp.