SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en sjukdom som kan drabba bÄde barn och vuxna. NÀr barn drabbas av sjukdomen kan det uppstÄ en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag pÄverkas. UtifrÄn ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, dÀr varje del, familjemedlemmarna pÄverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, nÀr ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod dÀr artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och anvÀndes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strÀvan efter acceptans, utmaningar och osÀkerhet i den nya rollen och Àndrad ansvarsfördelning.Slutsats: UtifrÄn resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förÀndrade ansvarsfördelningen har en pÄverkan pÄ familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen Àn bara det drabbade barnet Àr i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förÀndrade vardagen.

Bakgrund: KÀrnan i omvÄrdnaden bestÄr av mötet mellan sjuksköterska och patient, dÀr patienten görs delaktig. För att kunna mötas krÀvs en god kommunikation. I vÄrden av en patient med ett annat modersmÄl kan sprÄket bli en barriÀr, vilket kan överbryggas med hjÀlp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmÄl. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie, dÀr 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Rapportens övergripande syfte Àr att med fokus pÄ uppskattning synliggöra i vilken utstrÀckning eleverna uppnÄr kursplanens mÄl för skolÄr fem, att ?kunna jÀmföra, uppskatta och mÀta lÀngder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet Àr Àven att se vilka erfarenheter eleverna hÀnvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.TillgÄngen till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmÄga Àr begrÀnsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först Är 1994, varpÄ studien Àr intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolÄr fem och innefattade tvÄ delar.

Projekt Àr en etablerad arbetsform pÄ bland annat kunskapsföretag inom mÄnga olikaaffÀrsomrÄden. Ett projekt har ett mÄl, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfÀlligt samla expertkompetens frÄn mÄnga olika omrÄden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplÀgget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet Àr sÄledes projektledarens kompetens avstort vÀrde.Projektledare kan lÀra av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det Àrviktigt att behÄlla kunskap inom organisationen dÄ kunskapsföretag Àr beroende avkunniga anstÀllda och företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Bakgrund: Att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter kan medföra bÄde positiva och negativa erfarenheter för patienter. NÀr en mÀnniska intar rollen som patient hamnar hen i en situation dÀr patientens avskildhet kan bli svÄr att bevara och vÀrdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrÄn databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanstÀlldes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benÀmns som Att vÄrdas i en flerbÀddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sÀllskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara sjÀlvstÀndighet och vÀrdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benÀmns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbÀddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vÄrdas i en könsblandad flerbÀddsal som ett hot mot vÀrdigheten.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes drabbar allt fler i vÀrlden. Distriktssköterskan pÄ vÄrdcentralerna i Sverige har en stor betydelse för patienter med diabetes typ 2 genom att erbjuda vÀgledning och undervisning för att patienten sjÀlv ska klara hantera sin sjukdom. EgenvÄrd Àr en stor del i behandlingen och för att klara den krÀvs undervisning och stöd frÄn distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter kring vÀgledning till patienter med diabetes typ 2. Metod: en kvalitativ ansats har anvÀnts och fjorton distriktssköterskor pÄ vÄrdcentraler i Region SkÄne har intervjuats.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Bakgrund: IntensivvÄrdspatienter utsÀtts för en pÄfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium Àr en form av hjÀrndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vÄrdkostnader i form av förlÀngd vÄrdtid. Studier visar att trots att iva-delirium Àr vanligt förekommande inom intensivvÄrden sÄ missas tillstÄndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men anvÀnds vanligen i liten utstrÀckning inom svensk intensivvÄrd. Detta kan leda till att intensivvÄrdssjuksköterskor, utifrÄn personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vÄrda patienter med iva-delirium.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Författarna av denna studie har intervjuat sju lÀrare om deras erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsÀttningar som krÀvs för att eleverna ska kunna anvÀnda mobiltelefonen i skolarbetet samt pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever kan anvÀnda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefoner som stöd för elevernas lÀrande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen Àr positiva.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrÄn de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, dÀr de fick berÀtta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstÄ aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjÀlp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att nÄgra av deltagarna valde att avstÄ frÄn att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende pÄ olika funktionsnedsÀttningar som var relaterade till deras sjukdom.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 Ă€r en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. NĂ€r ett barn drabbas av diabetes krĂ€vs det mycket av förĂ€ldrarna och kommer som en chock för hela familjen. FörĂ€ldrar vill göra allt för barnet men kĂ€mpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad förĂ€ldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförĂ€ndringar och vilka erfarenheter förĂ€ldrarna har fĂ„tt samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde mĂ„nga förĂ€ldrar rĂ€dsla, frustration, oro och hjĂ€lplöshet. FörĂ€ldrarna ville strĂ€va efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd frĂ„n sjuksköterskan behövde inte förĂ€ldrarna kĂ€nna sig ensamma utan hade alltid nĂ„gon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för förĂ€ldrarna som hĂ€r kunde fĂ„ och dela med sig av erfarenheter och tips.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en förstÄelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, dÀr de olika familjemedlemmarna ingÄr i ett lÀnkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och tvÄ mÀn som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika vÀrderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrÄn gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att vÄra respondenter sÄg det som en stor tillgÄng att barnen fÄr ett brett socialt nÀtverk av att leva hushÄllsöverskridande samt att de fÄr lÀra sig att ta hÀnsyn till andra individer..