Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

Övervikt och fetma vĂ€xer sig allt större runt om i vĂ€rlden. Ca 25 % av 10-Ă„ringarna i Sverige Ă€r överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus pĂ„ kost- och aktivitetsrĂ„d var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder förĂ€ldramedverkan och utbildning av olika slag.

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan dialekter och Ă„hörarnas förvĂ€ntningar pĂ„ identitet hos den dialekttalande. Är vĂ„ra förvĂ€ntningar sĂ„ hĂ„rt inprĂ€ntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjĂ€lp av personens dialekt? FrĂ„gestĂ€llningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna pĂ„ sin egen dialekt? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet gĂ„r att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt anvĂ€ndes en semistrukturerad intervjuform som Ă„tföljdes av en ram som fĂ„ngade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i Ă„ldrarna 20-30 Ă„r. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Bakgrund: De kommande Ären gÄr mÄnga mÀnniskor födda pÄ 1940-talet i pension. I och med detta stÄr mÄnga smÄföretag inför ett Àgarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krÀvs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska vÀxa och mÄ bra. Att vara den som adopterar en baby Àr dÀrmed ett stort beslut som omgÀrdas av mÄnga olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver kÀnna till.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad köpare av smÄ Àgarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid Àgarskifte och skapa en förstÄelse för dessa problem.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Personal inom vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvÀr. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försÀmrats sedan 1990-talet och de höga ohÀlsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshÀlsovÄrd för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning Àr en liten och marginaliserad del av företagshÀlsovÄrdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshÀlsovÄrdens handledning med personalgrupper inom vÄrd och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshÀlsovÄrden.

En del av intensivvÄrdssjuksköterskors arbete innebÀr att tillhandahÄlla god omvÄrdnad till personer med respiratorbehandling. Syftet med detta examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till patienter vid respiratorbehandling. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med respektive tvÄ kategorier. De tvÄ teman som framkom var Att vilja göra gott och Att kÀnna utsatthet.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad tvÄ musiker har för tankar och Äsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna pÄ tv-spelsmusik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och frÄgorna som stÀlls till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sÄdan, hur den upplevs i förhÄllande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas Äsikter Àr. FrÄgorna stÀlls dels med utgÄngspunkt frÄn musikernas generella Äsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrÄn musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jÀmförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. UtifrÄn svaren fÄr man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar pÄ att det krÀvs fler informanter Àn de tvÄ musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra nÄgra större slutsatser.

Bakgrund: I samhÀllet Àr det stort fokus pÄ hÀlsa och livsstilsförÀndringar och det motiverande hÀlsosamtalet Àr ett verktyg som fÄtt stor uppmÀrksamhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hÀlsosamtal, dÀr Motiverande samtal (MI-metoden) har anvÀnts som arbetsredskap.Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingÄr elva i resultatet. InnehÄllsanalys av artiklarna resulterade i tvÄ huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hÀlsosamtalet.