Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna Erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har Erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och ? i förlängningen ? även demokratin?Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Resultaten i denna undersökning bekräftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för våld i vardagen och många säger sig använda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i användningen av strategierna med avseende på bl a kön, Erfarenhet av våld, samt mellan skolorna..

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors Erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling.

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. Syfte.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av Erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad Erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig Erfarenhet byggs upp.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Som grund för denna uppsats ligger en tidigare undersökning med titeln Undersökning av mental arbetsbelastning under instrumentflygövningar (Andreas Johnsson, 2004). Denna uppsats utgör en fortsättning på ovan nämnda undersökning. Liksom i Johnssons (2004) undersökning har en subjektiv mätmetod baserad på en niogradig skala använts för att utvärdera svaren på den enkät som använts för att få fram data. I denna uppsats undersöktes samma kurs som i den tidigare undersökningen. Det vill säga studenterna i kurs 03:2 vid Trafikflyghögskolan, Lunds universitet.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin Erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd Erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min Erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.