Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters Erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har Erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Bakgrund: Kunskapen om nattjänstgörande vårdpersonal är ett relativt outforskat område.Under natten är arbetssituationen lite annorlunda eftersom inte samma resurser finns att tillgåsom under dagen, med detta arbete vill vi öka kännedomen kring ledarskap och beslut.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vårdpersonals Erfarenheter av ledarskapunder nattjänstgöring.Metod: För att samla in data har vi använt en enkät innehållande 20 frågor med utrymme föregna kommentarer som fylldes i av vårdpersonal som enbart tjänstgör natt. Vi skickade ut 50stycken enkäter till vårdpersonal på 8 stycken äldreboende och svarsfrekvensen blev 68 %.Resultat: Personalgruppen var till stor del utbildad i omvårdnad och hade mestadels en långarbetsErfarenhet i vården. Större delen av personalen rapporterar att de aldrig har enarbetsledare nattetid. Vi fann vidare en trend av att det framförallt var den personalgrupp somhade gymnasieutbildning som inte efterfrågade närvaro av en arbetsledare, och även att detvar framförallt denna grupp som inte heller efterfrågade en kompetenshöjning i framtiden. Visåg också en trend att de med längst Erfarenhet inte heller upplevde behov av en arbetsledare.Däremot uttrycktes en trygghet med den befintliga tillgängligheten av arbetsledning.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters Erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk Erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten.

Introduction: Nowadays, it is a considerable fact that parents stay with their hospitalized child, however the role played by parents may not always be obvious. For many parents, this is a difficult experience, which may cause stress among parents who want to be supportive for their child. Parents and children have a close bond and influence each other emotionally; therefore it is of great importance that parent?s experiences of hospitalization should be noted. The pediatric nurse may apply this experience to give the best possible care for the child and the family.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen Erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika Erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade Erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Uppsatsens syfte var att studera ungdomars Erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgångspunkt i följande frågeställningar:På vilket sätt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?På vilket sätt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och påverka sin behandling?En kvalitativ ansats har använts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare Erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av de teman som framträdde vid en innehållsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att våga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gå vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och Erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/Erfarenhet och emotionella reaktioner.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Christoffer Hardmo och Erik Dellby. Examensarbetets syfte var att utveckla en nerskalad användbar version av KompetensUtvecklingsInstitutets nuvarande elevhanteringsprogram.Rapporten kommer beskriva hur vi lagt upp jobbet för att få en användbar applikation för KUI att använda.Vår slutsats är att arbeta mot användbarhet är en väldigt viktig punkt när det gäller utveckling av produkter i alla miljöer. Arbetet har gett oss en bra Erfarenhet hur man jobbar ihop med kunden för att få en bra produkt..

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans Erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års Erfarenhet samt Erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.