Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori ? Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp ? Habitus.

Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krävs för att arbeta som sport managerInnehåll:Sport Management är ett förhållandevis outforskat område i Sverige. Därmed är det inte alldeles självklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som därmed blir av central roll i studien är idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner är viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka kvalifikationer som krävs på idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med långvarig smärta. Datainsamlingen gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ändamålsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förändra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgångsrika interventioner.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.