Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  .

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Detta arbete skrevs som avslut på utbildningen Samhällsbyggnad vilket är ett högskoleprogram på Luleå Tekniska Universitet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anläggningar.Arbetet började med att formulera frågeställningar att arbeta kring, utifrån dessa skapades sedan intervjufrågor som stöd i mina samtal med de anställda på Länsstyrelsens fältenhet. Övrig kompletterande information har hämtats från diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nämnda i referenslistan. Text utan källhänvisning är hämtad från intervjutillfällen och egen erfarenhet.Fältenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anläggningar som de flesta ägs av Naturvårdsverket. Fastigheterna finns på statens mark i skyddade områden med olika bevarandegrad och anläggningarna är av varierande karaktär, från spänger efter statliga leder till bevakarstugor för de anställda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gång har jag lärt mig mycket.

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ?att vara frisk?. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Det här är en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en år 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjärnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angående tyngden av att använda de estetiska uttryckssätten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrågorna genom att söka svar i observation och intervjuer. När trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanställas. Diskussionen kring själva arbetet är intressant i många avseenden men framför allt för att visa på vad det är som är styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag på fortsatt forskning för att komma vidare i ämnet kring de estetiska uttrycken i svenskämnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken är..

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling.

Bakgrund: Vad som upplevs som humor är individuellt. Humor och skratt medför både fysiologiska- och psykologiska effekter och en hypotes finns gällande humor och god hälsa. Humor har betydelse för kommunikationen men människors olika bakgrund kräver försiktighet vid användandet. Humorns positiva effekter kan kopplas till Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans arbete utifrån fyra arbetsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av humor i omvårdnad.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Humor utvecklades genom erfarenhet och krävde känsla och patientkännedom. Enligt sjuksköterskorna utgjorde humor ett effektivt kommunikationsredskap, beskrevs relationsfrämjande och något som kunde underlätta vid omvårdnadsåtgärder samt svåra situationer.

Dagens jord- och skogsägare står inför ett kommande ägarskifte då cirka en fjärdedel av Sveriges jord- och skogsägare är över 60 år gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lån till jord- och skogsbruksägare då säkerheten är stabil och lönsamheten god. En generellt försämrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer ställa hårdare krav när belåning sker. Dagens generation skiljer sig ifrån den äldre då de är lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande..

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

I detta arbete har utgångspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp från utbildningen samt kring yrkeslärarnas roll för dessa avhopp..

Vårt syfte med denna studie var att få mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien är att övervägande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. Upptäckterna gjordes främst genom föräldrar som luktat vid hämtning eller lämning. Bland de barn som nämns i intervjuerna är det bara ett som själv berättat för en pedagog.