Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Problemdiskussion: Att vencap bolag använder sig av kriterier vid investeringar är välkänt, men hur går man tillväga för att utvärdera dessa kriterier? Vilka metoder använder man? Detta är vad vi kommer att studera i följande uppsats. Syfte: Det finns idag en del undersökningar som har tittat på vilka kriterier vencap bolagen använder sig av vid investeringar. Däremot inte så mycket om hur man går tillväga vid utvärderingen av dessa kriterier. I följande uppsats kommer vi att undersöka hur man gör och om det finns något mönster i våra fallföretags metoder.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Introduktion: Familjecentrerad vård innebär en process där involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktäriseras av en relation mellan vårdpersonal och familj där båda parter tar åtar sig ansvar för barnets omvårdnad och hälsovård. För barn upplevs en separation från föräldrarna ofta som ett stort trauma, varför det är viktigt att föräldrarna är närvarande under sjukhusvistelsen. Föräldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vård ger således en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vård.

Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv.Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden.

I ett bostadsområde möts mängder av skilda krav och behov och det är därför på många sätt komplext. Boendesituationen innebär både för- och nackdelar som är intressanta att studera och värda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns även krav på avskildhet. I området Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mängd nya bostäder med en tanke om att kunna påverka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade området utifrån en tydlig vision om gemenskap och möten mellan människor i olika åldrar. Eftersom jag växte upp i Krusboda känner jag området väl och kan utifrån egen erfarenhet säga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen.

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka hur socialtjänsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjänstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar både öppen och slutenvård, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som är i behov av stöd och insatser från båda huvudmännen. För att undersöka ovanstående formulerade vi tre frågeställningar som belyser vad psykiatrihandläggarna inom socialtjänsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker är god respektive dålig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svårigheter i samverkan dem emellan samt vad det måste finnas för förutsättningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar även faktorer inom verksamheterna som påverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger på enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer från psykiatrin och tre psykiatrihandläggare från socialtjänsten, där samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrån ettmålinriktat urval.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som är en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare är syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en påverkan på revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgår från den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen är kvalitativ till sin karaktär och består av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger på besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger på en enkätundersökning av ett större antal revisorer.