Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Argumentet utifrÄn religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fÀller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger pÄ Richard Swinburnes formulering av argumentet, och lÄter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna Àr att Martins kritik av argumentet belyser sÄ mÄnga stora problem med argumentet att det fÄr anses vara ett svagt argument för Guds existens..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur nÄgra nyutexaminerade lÀrare inom matematik och naturvetenskap anvÀnder lÀroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssÀtt förÀndrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lÀrare verksamma pÄ gymnasiet och grundskolans senare Är. Resultaten visar att mÄnga lÀrare vill arbeta utan att vara styrda av lÀroboken, men att ett sÄdant arbetssÀtt kan vara svÄrt att genomföra som nyutexaminerad lÀrare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen Àr exempel pÄ faktorer som leder till att lÀrarna stödjer sig pÄ lÀroboken i en högre omfattning Àn de tÀnkt sig. Med ökad erfarenhet Àndras lÀrarnas fokus frÄn lÀroboken till kursplaner och ett mÄlrelaterat arbetssÀtt..

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den hÀr studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande upplevs av andra. En enkÀtundersökning utfördes pÄ fyra gymnasieklasser dÀr eleverna lÀste en fiktiv berÀttelse om en kvinna som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande. De besvarade frÄgor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av vÄld. Resultatet av studien behandlades frÀmst kvalitativt, men ocksÄ genom statistiska analyser.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 Är och enligt VÀgverket klarar ett barn sig pÄ egen hand i trafiken först vid 11-12 Ärs Älder. Detta borde innebÀra att barn Àr mycket utsatta nÀr de vistas i trafiken och personer som kör bil mÄste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar pÄ bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikomrÄden dÀr barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom förÀldraskap och Älder. FörÀldrar antogs ha mer erfarenhet av barn Àn icke-förÀldrar och Àldre (35-46 Är) antogs ha mer erfarenhet av trafik Àn yngre (20-26 Är). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkÀtundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att förÀldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hÄlla lÀgre hastigheter Àn icke-förÀldrar i olika trafikmiljöer dÀr barn kan vistas.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..

Övervikt bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem i Sverige. Distriktssköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rd ska arbeta utifrĂ„n ett folkhĂ€lsoperspektiv och se familjen utifrĂ„n ett holistiskt perspektiv. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att inom barnhĂ€lsovĂ„rden möta barn med övervikt och deras familjer. Åtta distriktssköterskor i Norrbotten intervjuades och en manifest innehĂ„llsanalys gjordes som resulterade i fyra kategorier; Att samtalet kring övervikt Ă€r kĂ€nsligt och svĂ„rt, Att fĂ„ hjĂ€lp av att anvĂ€nda verktyg för att utreda och diskutera, Att hjĂ€lpa familjen att Ă€ndra sina levnadsvanor, Uppföljning Ă€r nödvĂ€ndigt för att nĂ„ resultat. Resultatet visade att det var kĂ€nsligt att prata om övervikt med förĂ€ldrarna.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk Àr ett utbrett fenomen i samhÀllet. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk Àr Àrftlighet, utsatthet under uppvÀxten och dess dövande effekt pÄ Ängest. VÄrdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk sjÀlv Àr ansvarig för sin situation. Det finns en rÀdsla och ovilja hos vÄrdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero pÄ bristande kunskap och erfarenhet. VÄrdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

 Forskning inom omrÄdet efterlyser nya sÀtt att möta anstÀlldas behov av kompetensutveckling pÄ en mer förÀnderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn pÄ utvecklingssamtal som de hÄller med anstÀllda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien Àr genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

 Bakgrund: Varje Är fÄr mÄnga kvinnor det omvÀlvande beskedet att de har fÄtt bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förÀndring dÀr behovet av stöd frÄn vÄrdpersonal blir av vikt.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vÄrden vid bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturöversikt.Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i.NÀr kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vÄrdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vÄrd. Om stödet frÄn vÄrdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillrÀckligt kunde vÄrdlidande skapas. Med en vÄrdpersonal som kontaktperson att vÀnda sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer.Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vÄrd behövs tillgÄng till vÄrdpersonal och deras stöd.