Studien syftar till att undersöka socialarbetares Erfarenheter av att använda vård- och genom-förandeplaner i socialtjänstens missbruksvård. Fokus ligger på socialarbetares upplevelser av vård- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av åtta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika inställning till planerna, samt Erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder på en komplexitet. Om och på vilket sätt socialarbetarna hanterar intentionerna om vård- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en Erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna Erfarenheter inom området. Arbetet grundas på en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stå i vägen för musiken, det vill säga: målet är att uppnå en sådan nivå musikaliskt, teoretiskt, gehörsmässigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnärligt på det sätt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlättar lärandet.

Detta  examensarbete  undersöker  skillnaden  i  tre  olika  nybörjargruppers  upplevda flow  då  de  spelat  Magicka  (2011)  med  motståndarantal  som  den  enda  skiljande variabeln.   Undersökningen   baseras   bland   annat   på   Csikszentmihalyis   (1990) flowteori och Caillois (2001) teori om att tävlande slutar vara roligt då det  urartar i kaos.  Syftet  med  examensarbetet  har  varit  att  hitta  när  mest  flow  uppstår  då nybörjare på Magicka (2011) spelar mot  en viss motståndartyp, samt om  detta flow bryts  när  för  många  motståndare  introduceras.  Undersökningen  har  visat  att  nio motståndare har resulterat i betydligt mer flow än tre, medan skillnaden mellan nio motståndare  och  18  har  varit  obetydlig.  Examensarbetet  har  dock  inte  lyckats kvantifiera  var  flow  övergår  till  kaos  med  den  testgrupp  och  motståndartyp  som använts.  Framtida  forskning  skulle  exempelvis  kunna  undersöka  på  vilket  sätt  ett varierande  motståndarantal  skulle  påverka  flow  för  en  mer  Erfaren  testgrupp  som spelar mot andra motståndartyper..

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, Erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

För att en slutanvändare skall kunna lösa problemsituationer som uppstår under interaktion med ett informationssystem bör denne ha tillgång till hjälpresurser. Dessa kan vara andra individer, manualer eller inbyggda programspecifika hjälpresurser. Hjälpresurser är en del av ett informationssystems användbarhet och syftet med denna studie är att studera ett ärendehanteringssystems hjälpresurser ur ett användbarhetsperspektiv. Studien har genomförts med teorier kring människa - datorinteraktion och en kvalitativ metod på en statlig organisation. Undersökningen har riktat sig mot de slutanvändare som handhar ärendehanteringssystemet dagligen.

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?Följande examensarbete har undersökt om en Erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en Erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

I de fem friheterna som ligger till grund för många välfärdsprotokoll ingår frihet från rädsla och smärta. Får uppvisar en mängd olika beteenden som kan göra det möjligt för en Erfaren bedömare att på ett icke-invasivt och snabbt sätt uppskatta känsloläget hos djuren. Vid smärta ökar tiden i olika onormala ställningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa två beteendetyper vid svåra smärttillstånd uppta all djurets vakna tid. Rädsla kan framkalla en rad olika beteenden där många har sitt ursprung i fårens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens läge kan ge en uppfattning om känsloläget hos får.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har Erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en Erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons Erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren.

När människor blir sjuka kan det normala sättet att uttrycka sig förändras, man kan sakna de nödvändiga begrep-pen, känna sig osäker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmågan. Hur den enskilde vårdarens bemötande är blir avgörande för hela patientens vårdupplevelse. Många vårdare lyckas men även Erfaren vårdpersonal kan ha svårigheter att få till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhållningssätt som kan främja kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Nio artiklar som har vårdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara närvarande: Att vilja förstå: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att våga mötas i situationen.

Forskningen inom förlossningsvård har länge fokuserat på den födande kvinnan och hennesupplevelser. Det finns en del studier som beskriver fäders förlossningsupplevelser, ochresultatet i många av dessa studier visade att mannens stöd till den födande kvinnan var avstor vikt för kvinnans välmående, förlossningens utgång och parets relation. För enövervägande del av dessa fäder motsvarade förlossningsupplevelsen dock inte derasförväntningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur fadern upplevt stödet frånbarnmorskan då partnern fött deras gemensamma barn. Materialet till studien samlades ingenom nio semistrukturerade intervjuer, och en induktiv manifest innehållsanalys användessom metod för att bearbeta materialet.

Fetma och övervikt är ett stort samhällsproblem, dåförhållanden under uppväxtåren är avgörande för framtida livsstilsvanor. Därförses de som den främsta och viktigaste målgruppen för folkhälsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berättelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebär.Uppsatsenbygger på en kvalitativ ansats med inspiration av berättelseforskning. Intervjuär den metod som har använts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare Erfarenhet inom området uppfattas mångasvårigheter i att hålla samtal som coach. Att arbeta som Erfaren coach innebäratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförändring samt ser empati som väldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt på studiens effekt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers Erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och Erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers Erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas Erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på Erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.