Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer.För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö.Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande.Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a.

Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått Erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att uppfatta, Erfara och förstå olika fenomen.

I dagens hårdnande konkurrens har många företag fått Erfara att de måste samarbeta för att stärka sin konkurrensförmåga och framväxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton åren varit ett av de mest framträdande inslagen i den internationella affärsvärlden. Litteraturen som behandlar ämnesområdet strategiska allianser är omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen är dock att den nästan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrån alliansens perspektiv och inte utifrån de ingående företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat på det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fåtal faktorer istället för att se till hur alliansmedlemskapet påverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlänkas till företagets förmåga att tillfredsställa kunderna. Mot bakgrund av ovanstående torde det således vara intressant att försöka få fördjupad förståelse för hur ett alliansmedlemskap påverkar det enskilda företaget.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka vilken förståelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka beräkningsstrategier de väljer på additions - och subtraktionsuppgifter inom det lägre talområdet från 0 -50.Teori: I denna studie är syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram är anpassad för att nå syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning är semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprättande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sätt att Erfara det efterfrågade på (Bentley, 2008).Förståelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt där lärande går från en odifferentierad och mindre sammanhängande förståelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess beståndsdelar. Uppsättningen kvalitativt skilda sätt att förstå begrepp är begränsad, men inte sluten, det går enligt Marton och Booth (2000) att upptäcka nya sätt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer är huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berättar om en bild i jämförelse med personer utan diagnosen. Intresset för ämnet har uppkommit då jag jobbat med personer inom autismspektrumet där vid Asperger sydrom igår och då blivit fascinerad över deras speciella sätt att uppfatta saker och ting och därigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck när det gäller att betrakta och berätta om bilder. Resultaten som framkommer är att det finns vissa skillnader men att studien inte tillräckligt kvalificerad då det är svårt att göra en tillförlitlig undersökning med så få informanter. Man har dock fått tagit del av deras berättande om bilden och där igenom fått Erfara olikheter och likheter berättelserna emellan. Även om det inte är någonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika är förhoppningen att det, åtminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen är en förlängning på den undersökande delen i uppsatsen.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers livsvärld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lärande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar på följande frågor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vändning i arbetet med utagerande barn?? Vad är det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmågan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvärldsfenomenologin. Livsvärlden kan beskrivas som den värld i vilken vi lever och är involverade i. Människans livsvärld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Klimatet är i ständig förändring. Genom historien har det skett stora temperaturväxlingar och vad man kan se idag är att medeltemperaturen på jorden ökar, samt att dramatiska vädersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förändras naturligt men våra utsläpp av växthusgaser bidrar med att ytterligare förstärka denna trend. De förändringar som vi ser idag förutspås eskalera i framtiden. Ökade medeltemperaturer leder till att glaciärer successivt smälter och det kan komma att innebära dramatiskt förändrade landskapsbilder. Havsytenivån höjs och kustnära- och låglänta områden riskerar att svämmas över.

Problemområde: Som lärare har jag fått Erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande. Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande? ? På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande? Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

SammanfattningUppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.Uppsatsens frågeställningar är:- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet.

Syftet: är att ta reda på några elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och påverkat deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till föräldrar, lärare och kamrater påverkat och haft betydelse för deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Teori: Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska män¬nis¬ko¬¬syn där människan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.