Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att Erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur både medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att få kännedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologiför att därmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvårdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden består av en litteraturstudie baserad på vetenskapliga omvårdnadsartiklar som söktspå databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlätta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver därför vårdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor genom att Erbjudaemotionellt stöd genom gruppsamtal, lämplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. Därför är det viktigt attsjuksköterskan får relevant specialutbildning samt handledning så att de kan Erbjuda etteffektivt omhändertagande..

Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att Erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts.

Skolan är en del av samhället och måste därför följa den utveckling som sker. För att lärarna skall kunna möta detta och Erbjuda eleverna möjligheter till lärande är de i ständigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske där valet av metod beror på verksamheten och den enskilda läraren. Denna studie syftar till att pröva och utvärdera om och på vilket sätt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett användbart redskap för lärarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krävs det att läraren reflekterar över sitt görande.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att Erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

För att kunna Erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Internet har under de senaste decennierna haft en explosionsartad utveckling och transparensen som finns har öppnat många nya dörrar. Tillgängligheten har lett till att e-handel tar allt fler marknadsandelar och blir allt vanligare. Detta har dock väckt diskussion kring tillit och trygghet på Internet i allmänhet och vid e-handel i synnerhet. Avsikten med studien är att utröna vad det är som skapar tillit vid e-handel och syftet är att bidra med nya tillskott till den redan befintliga forskningen. Via en kvalitativ undersökning med personliga konsumentintervjuer som forskningsmetod har nya aspekter inom e-handel och tillit plockats fram.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att Erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestått i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tänkande, men ändå inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framställer lekprodukter i massivt svenskt ekträ, produkter som är tänkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra något underhåll.Arbetets tyngdpunkt har legat på att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formspråk och som på något sätt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med själva ?Lektrappan? är att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska Erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har även legat på att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestående av förskollärare, lärare, skolbarn och förskolebarn.

Varje år försvinner enorma mängder odlingsbar mark som direkt följd av erosion, försaltning, kompaktering, försurning och kemisk förorening av jorden. Att tillsätta organiskt material, t.ex. i form av kompost, är ett sätt att motverka denna utveckling. Kompostering är också en viktig metod för att ta tillvara vårt ökande matavfall. I den här uppsatsen beskrivs mekanismerna bakom den biologiska nedbrytningen som sker i en kompost.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att Erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.