Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

Klimakteriet är något som alla kvinnor förr eller senare går igenom, och kännetecknas främst genom att menstruationerna upphör och att kvinnan slutar vara fruktsam. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet. Totalt valdeselva kvalitativa artiklarur databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd, samt att uppleva åldrande.

Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska Erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att Erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att Erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats berör barnets lärande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan Erbjuda i form av lärande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lärande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som får stort utrymme i min uppsats, är uppbyggd och består av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering är tematiskt utformad eftersom de är skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frågor. I min strävan att uppfylla syftet har jag utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrädare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser på Vikingatiders upplevelseanläggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den är inte uttalad.

På svenska myndigheter arbetar man aktivt med att Erbjuda sina kunder möjligheter att göra ärenden via Internet. Försäkringskassans egna studier tyder dock på att personer som inte har svenska som modersmål är en grupp som i stället väljer att komma in på kontoren för att utföra sina ärenden, även om ärendena är relativt enkla. Den här studien undersöker hur språkteknologiska hjälpmedel skulle kunna underlätta för den här gruppen att använda tjänster på Internet.För att ta reda på hur nysvenskar själva ser på sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper där deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer där en person med språksvårigheter försöker göra sina ärenden på Internet skulle kunna se ut. Några olika språkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna användas på Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.

Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.

Friårreformen genomfördes i hela Sverige vid årsskiftet 2004/05 med två huvudsyften, att underlätta för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och att Erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har väckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. Många artiklar har skrivits om de positiva effekterna men även negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats är att försöka uppnå en förståelse för de motiv och övervägande som ligger bakom valet att ta ut friår sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet är också att i viss mån ställa detta mot arbetsgivarens syn på friårsledighet.

Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att Erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Den dominerande implementationen av POSIX Threads-standarden för Linux har länge varit LinuxThreads. Detta trådbibliotek har på senare tid kritiserats för att leverera bland annat bristfällig effektivitet, skalbarhet och följsamhet till POSIX-standarden. Två nya projekt, Next Generation POSIX Threads (IBM, Intel) och Native POSIX Threads Library (Red Hat) siktar på att Erbjuda bättre alternativ till LinuxThreads.Denna undersökning jämför effektiviteten för dessa tre trådbibliotek, i synnerhet i samband med växling, skapande och synkronisering av trådar samt skalbarhet, huvudsakligen genom användandet av ett testprogram från Sun Microsystems.Resultaten visar att NGPT skalar linjärt och är det klart effektivaste trådbiblioteket över 4600 trådar. NPTL är effektivast under 4600 trådar fast dess exponentiella kurva medför sämre resultat vid ett högre antal trådar. LinuxThreads skalade sämst och fick sämst resultat över 1200 trådar och resultaten visade även högst varians.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

This master thesis is written in the purpose to discover which attitudes the public libraries in Sweden and Denmark have towards offering popular music to their patrons, how they motivates their choices and why they make the choices they make. The essay focuses on the differences and similarities between the Swedish and Danish libraries and relates their attitudes to the Finnish researcher Sanna Taljas three discourses regarding music policies in libraries.We examined this by sending out a question sheet to public libraries in Sweden and Denmark, the questions were regarding popular music's place in the library and how they build up their music collection. The question sheets were sent out to a total of 116 libraries of which 46 were Danish.The conclusions we drew after our examination were that Danish and Swedish public libraries have a lot in common in the way they regard and distribute popular music in the public libraries. Both of the respondent groups puts user demand high on the priority list as well as having a collection that holds significant works of many genres..