Objective ? To study the requirement of nursing care of the equine patient during eye treatment with a lavage system together with a constant rate infusion pump. Procedures ? Three veterinary nurses at ATG: s Hästsjukhus in Skara were asked nine questions at individual interviews. Inclusion criteria for participation in the interview were that the nurse should have treated equines with and without the infusion pump to the lavage system, but also traditionally with eye drops. Results ? The equine had a higher well-being since it experienced less stress during eye treatment with the infusion pump compared to treatment given by hand through the lavage system. The treatment would be more effective with constant rate infusion and save costs for the owner.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Itraconazole is a third generation azol, a fungicide which acts by inhibiting ergerosterol synthesis in the fungal cell membrane, and thereby disturbing fungal regeneration. It has proven to be less toxic, to have a broader spectrum of activity and to be more potent than its predecessor ketoconazole. Itraconazole is only available in therapheutics approved for human use. Pharmacokinetic studies has been performed in humans, dogs, cats and laboratory animals. Although itraconazole has been used tentatively with good effect against fungal infections in horses, no pharmacokinetic studies have yet been done.

Som operationssjuksköterskor med lång erfarenhet av operationssjukvård har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingår ett ansvar för patientens säkerhet, däribland ingår att se till att hygienrutiner följs.Om en patient får en postoperativ infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket även kan innebära att vårdtiden blir längre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att använda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd på rätt sätt uppnås ett av målen på operationssalen. Problemformuleringen är: på vilka vetenskapliga grunder rekommenderas användandet av munskydd? Syftet med studien är att beskriva på vilka grunder munskydd bör användas på operation.Metoden är litteraturstudie som är en litteraturöversikt.

This work reveals the results of BAL performed on horses included in a larger study that assessed the relationship of amount and type of inhaled particles in equine stable air on indices of respiratory inflammation in horses and people. During this study an unanticipated and marked elevation in lung eosinophils was detected in a number of the horses. The possible significance and cause of this pulmonary eosinophilia was investigated further, and is the main focus of the work presented.

Veterinary hospital care and advanced veterinary services are rapidly growing industries. As of January 1, 2010, veterinary nursing became a licensed vocation, the title of veterinary nurse became protected, and the act regulating competence among the professions of the veterinary field was extended. These changes, along with increased demands and expectations from owners, have given rise to greater demands on the staff's qualifications and have increased the need for well-educated staff with expertise in several different areas. The aim of this study was to find out what the licensed veterinary nurse can do in terms of rehabilitation for the hospitalized equine patient suffering from orthopedic injury. This has been carried out through qualitative interviews with veterinary surgeons experienced in treating such patients, and also by reviewing the relevant literature.

Penicillin G (benzylpenicillin) is the most commonly used antimicrobial substance used in equine medicine today. Two forms of penicillin G are available for equine use; one form is the poorly soluble penicillin G procaine and the other is the very soluble sodium salt. Although penicillin has a wide safety margin and is considered to possess a good tolerance, reactions due to side effects are sometimes encountered, which commonly is named ?penicillin-shock?. The etiology behind penicillin shock in horses is not completely understood, but the most common reason is believed to be procaine toxicity.

EVA, Equine Viral Arteritis, was diagnosed for the first time in 1953 in USA. The disease gained international interest in 1984, when there were several outbreaks of abortion at Thoroughbred studs in USA. EAV, Equine Arteritis Virus, is an RNA virus in the Arteriviridae family. There is only one serotype of EAV but several strains and the strains have different virulence. EAV is transmitted in two different ways: by aerosols, or by venereal transmission.

Trough the analyses of three young contemporary Swedish and Norwegian poets, who all in one way or another work with the language as material, I will circulate around the term language materialism. Each poet has his or her specific distinctive feature wich makes them three completely different poets. But they are all challenging the borders of literature and even the grammatical laws of language. Apart from the analyses I sketch an historical line between the predecessors of the experiments with the poetic language in the past, starting with Mallarmé, and the experiments of today. My essay will in conclusion discuss the language poetry in a wider philosophical point of view, connected to Derrida and Wittgenstein.The first analysis introduces the author and artist Johannes Heldén through his debute poetry collection Burner.

Respiratory disease with airway inflammation as main characteristic is common in the horse. It is a syndrome that is not yet fully understood. The etiology, pathogenesis and classification into different disease states are subjects for discussion and under continuous revision. Despite a number of modern techniques, the diagnostic procedure is challenging. There is no test considered to be gold standard when diagnosing these diseases.

Equine appeasing pheromone (EAP) är ett feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden med detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

The interest in horses and equestrian sport is constantly increasing, and so is the will in both riders and trainers to learn more about the effect the rider and its equipment have on the horse. The last twenty years, more and more studies have been performed were the horse and its kinematics have been in focus. The access to more advanced technology has made it possible to study areas, which earlier have been hard to reach. The knowledge about kinematics in the horse, and how riders and their equipment interact with the horse?s movement, is also of great interest to veterinarians in equine practice.

Alla patienter som genomgår någon typ av operation där man penetrerar huden har en ökad risk att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Syftet var att utforska de preoperativa åtgärderna huddesinfektion och hårborttagning relaterat till uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden var en systematisk litteratur studie där nio artiklar användes som underlag. Resultatet visade att klorhexidin reducerar bakterierna på huden, men ingen signifikant minskning av antalet postoperativa sårinfektioner kunde påvisas. Av hårborttagningsmetoderna rakhyvel, rakapparat och hårborttagningskräm ger rakhyvel upphov till fler små sår..

Honung har en historia inom sårvård som går långt tillbaka i tiden. Idag används honung både inom veterinär- och humanmedicinsk vård. Den honung som används är framförallt Manukahonung från växten Leptospermum scoparium i Nya Zeeland. Honung anses ha ett flertal positiva effekter på sårläkning och här fokuseras på tre av dem: antibakteriell effekt, påskyndad sårläkning samt antiinflammatorisk effekt. Syftet med denna litteraturöversikt är att se vad det finns för vetenskaplig grund till Manukahonungs påstådda effekter och för att få en uppfattning om användbarheten inom veterinärmedicinsk sårvård för hund och katt. Den allmänna uppfattningen är att den antibakteriella effekten hos Manukahonung är bekräftad då flertalet studier har visat detta, även på multiresistenta bakterier.

Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår.