Fordonsindustrin strävar efter ständiga förbättringar på transmissionssystem inom exempelvis hållfasthet och viktminskning. För att reducera vikten på växellådshuset (VE15) har alternativ till det befintliga skruvförbandet granskats. Målet med examensarbetet var att välja två olika fogningsmetoder, en inom svetsning och en inom limning. De valda fogningsmetoderna jämfördes med det befintliga skruvförbandet utifrån bland annat viktminskningspotential och hållfasthet.Information inom svetsning, limning, skruvförband och aluminium införskaffades med hjälp av kvalificerade databaser, vetenskapliga artiklar samt rådfrågning av sakkunniga inom respektive område. Utifrån de valda fogningsmetoderna, friktionsomrörningssvetsning (FSW) och Epoxi, idégenererades utformning av flänsen.Vid användning av FSW som fogningsmetod reducerades vikten på VE15 med 13,7 % och med Epoxi var viktminskningen 25,5 %, i jämförelse med skruvförbandet.

Frågeställningen som besvarats är huruvida kolfiberarmerad Epoxi är ett lämpligt material att använda i karosser. Tekniska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga aspekter har behandlats. Arbetet grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på empiriskt material från tre studiebesök med intervjuer hos företag inom kompositbranschen.Kolfiberarmerad Epoxi har en rad fördelar:- Komponenterna kan göras stora; en kompositdetalj kan ersätta flera av metall.- Mindre känsligt mot stötar än stål och får inte bucklor.- Korrosionsbeständigheten är mycket hög.- Relativt låg investeringskostnad för tillverkning av kolfiberkomponenter.- Tål utmattning bättre än någon känd struktur av metall.- Mycket lång livslängdMen det finns även nackdelar:- Mycket hög materialkostnad.- CAD-verktyg för att kunna designa kompositkonstruktioner, beräkna hållfasthet och simulera krocktester behöver utvecklas.- Produktionshastigheten är i regel låg till följd av tidskrävande tillverkningsprocesser där härdning av Epoxi är ett av momenten.- Tillverkning av kolfiberarmerad Epoxi präglas i regel av en låg grad av automatisering där flera moment måste göras för hand.Resultaten blev följande:En kaross i kolfiber skulle kunna göras ca 200 kg lättare än en kaross i stål, med i övrigt bibehållen prestanda. Karossen skulle kunna utformas för mycket hög absorption av energi och därmed förbättrad säkerhet. Den lägre vikten skulle medföra ett reducerat utsläpp av avgaser på ca 11 %, vilket motsvarar en reduktion på 3,3 ton koldioxid beräknat på 20 000 mils körning.

Förstärkning med kolfiberkompositer, CFRP, är relativt nytt. Stora betongkonstruktioner är vanliga i det moderna samhället. Exempelvis är majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt äldre. Broarna ställs också inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter är exempel på detta.

Denna studie har utförts i uppdrag av Umeå kommun i syfte att uppfylla det lokala delmålet om en giftfri uppväxt. De vill nu få en uppfattning om hur massagolv kan påverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvändning. Massagolv är fogfria och porfria golv, de läggs ut som en flytande plastmassa och efter härdning blir de mycket tåliga mot både kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras på härdplasterna Epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhållanden.

Denna studie har utförts i uppdrag av Umeå kommun i syfte att uppfylla det lokala delmålet om en giftfri uppväxt. De vill nu få en uppfattning om hur massagolv kan påverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvändning. Massagolv är fogfria och porfria golv, de läggs ut som en flytande plastmassa och efter härdning blir de mycket tåliga mot både kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras på härdplasterna Epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhållanden.

Att dagens alla existerande konstruktioner måste underhållas för att ha en livslängd som är ekonomiskt försvarbar, råder det inga tvivel om. För vissa av konstruktionerna kanske det inte räcker med att underhålla och återställa deras ursprungliga egenskaper, utan de måste förstärkas för att klara nya behov ställda av nyttjarna. Under denna förstärkning förändras förutsättningarna för konstruktionen, som exempel kan nämnas att vid förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer, applicerade med Epoxilim, blir ytskiktet diffusionstätt, vilket kan ge upphov till frostsprängning i betongen vid upprepade fryscykler. Därför är det fördelaktigt att till förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer använda ett appliceringsmaterial vars egenskaper liknar betongen i den övriga delen av konstruktionen. Även ur en miljö/arbetsmiljömässig synvinkel klingar användandet av Epoxiprodukter negativt.

Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltäckande tak över bladtopparna. En blisk är en skiva och blad som är tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet används en befintlig blisk från provkompressorn Hulda. Målsättningen med att förse blisken med ett tak är att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lägsta egenfrekvenserna samt eliminera läckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid användning av den takförsedda blisken.

Alstom Power är ett företag beläget i Västerås som utför service på generatorer. Företagets önskan är att kunna höja effekten utan att genomföra några omdimensioneringar av generatorn. Större effekt leder till större påkänningar bland annat i statorlindningens isolermaterial. I detta arbete tittar man närmare på hur en högre effekt skulle påverka isoleringsmaterialet som också har till uppgift att leda bort värme. Isoleringsmaterialet är en komposit som är uppbyggd av Epoximatris och E- glasfiber som sitter runt små kopparparter som är lackade med Epoxilack.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men på senare tid har en effektivisering av anläggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt är att industrialisera broprocessen och på så sätt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lämpar sig väl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt är prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. Såsom namnet antyder är en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benämnda segment.