Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka Epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Uppsatsen är en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar.I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare Epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka Epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka Epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först på 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller händelse. På medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler är avsedda att stå för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gärning, något den personen medaljen är slagen över gjorde sig känd för under sin levnad.Syftet med detta arbete är att försöka få klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken på medaljerna tydas på något vis, och har olika medaljgravörer någon speciell stil man kan känna igen denne på?Finns det varierande stilar från olika Epoker, eller är någon stil mer gångbar eller mer banbrytande än andra?Finns det en koppling till åtsida och frånsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller Epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

Denna uppsats syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, jag som sångare påverkas av vilken epok jag arbetar med. Hur påverkar det mig tekniskt att sjunga renässansmusik? Gör mina förväntningar på t.ex romantisk opera att jag lägger mig till med vissa fel? Blir jag rent av en bättre sångare när jag arbetar med barockmusik? För att ta reda på detta gjorde jag fem inspelningar av stycken från olika Epoker. Dessa lät jag sen professionella sångare och sångpedagoger lyssna på, för att därefter besvara en enkät med några frågor med fokus på framför allt teknik och uttryck. Jag fick delvis varierande och delvis eniga svar från respondenterna.

Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika Epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera Epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två Epoker: ?G. F.

Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda Epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska Epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika Epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.