Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.

I denna genetiska associationsstudie undersöks det eventuella sambandet mellan DLA klass II (hundens MHC klass II) och utvecklandet av autoimmun sjukdom hos Nova Scotia duck tolling retriever. Syftet är att finna eventuella riskalleler eller -haplotyper av generna DLA-DRB1 och -DQA1. DNA från 35 hundar med bekräftad eller misstänkt autoimmun sjukdom, samt från 40 kontroller, används i studien. Hundarna, alla av rasen Nova Scotia duck tolling retriever, kommer från Storbritannien, Sverige, och USA (Boston). Generna DLA-DRB1 och - DQA1 amplifieras ur detta DNA med PCR-teknik och genom sekvensering fastställs alleluppsättningar hos varje enskild hund. 13 hundar i studien har steroidresponsiv meningit-arterit, 12 har lymfocytär thyroidit och resterande 10 hundar har andra misstänkta autoimmuna sjukdomar, däribland Addisons sjukdom, Epilepsi och vitiligo. Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är en form av meningit med vaskulit i meningernas blodkärl, med symtom som nacksmärta och feber. Sjukdomen kännetecknas bland annat av ett förhöjt antal leukocyter och antikroppar av typen IgG, IgM och IgA i cerebrospinalvätskan samt en ökad koncentration av IgA i serum. Lymfocytär thyroidit innebär en immunmedierad destruktion av sköldkörteln och är en vanlig orsak till hypothyroidism hos hund.

Diabetes, hjärtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smärta är tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, även om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebär en mekanisk komponent, innehållandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillämpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten är intensiv och det investeras mycket pengar i den. Därför sker en snabb och spännande utveckling inom området. Målet med rapporten är att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende på en potentiell utökning av deras användningsområden, eliminering av befintliga begräsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds är pacemakern, neurostimulatorer i olika tillämpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt på den förstnämnda.