Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför.Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Sammanfattning Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukaråldern läser, vad som påverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidsläsningen har för hur de förhåller sig till läsningen i skolan. Dessa tre frågeställningar kan hjälpa oss förstå hur vi lärare kan uppmuntra och stimulera elever till läsning. Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det på mina egna empiriska undersökningar: en enkätundersökning bland 71 elever på två olika skolor samt på intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie. Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att läsa fantasy och spännande böcker och att de i hög grad påverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter ägnar mycket tid till läsning både i skolan och på fritiden.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens.

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.