Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna i tvÄ skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att stÀlla olika intervjufrÄgor och utifrÄn studiens syfte har jag intervjuat 7 lÀrare i tvÄ olika skolor. PÄ dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av semistrukturerade frÄgor som hjÀlpt mig att djupt veta hur lÀrarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det Àr som ibland förhindrar de att anvÀnda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lÀrarna och deras elever upplever IT-anvÀndning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lÀrarna har stort intresse att anvÀnda datorer men det finns nÄgra barriÀrer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjÀlp av IT.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Manpowers Work Life undersökning frÄn maj 2008 visar att ungefÀr hÀlften av alla högskole- och universitetsstudenter vÀljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjÀrdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns Àven en oro bland studenterna att inte fÄ ett framtida arbete inom deras utbildningsomrÄde (Manpower A, 2008). Detta vÀckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag Àr nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur tvÄ perspektiv, bÄde ur den nyutexaminerade studentens syn men Àven ur deras nuvarande arbetsgivares syn.

Syftet Àr att utifrÄn ett bestÀmt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förvÀntningar pÄ rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebÀr. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet Àr framtaget frÄn 10 intervjuer med chefer pÄ olika företag verksamma i Sverige. VÄr studie har pÄvisat vilken typ av förvÀntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har Àven tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av vÄra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

I dagens kursplan för moderna sprĂ„k pĂ„ grundskolan stĂ„r den kommunikativa förmĂ„gan i centrum. En viktig del av kommunikationen i sprĂ„kundervisningen Ă€r muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika lĂ€roböcker i spanska för Ă„r 9 pĂ„ grundskolan. Det Ă€r grundsynen och övningarna i lĂ€rarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det mĂ„nga muntligt kommunikativa övningar, och i sĂ„dana fall av vilken typ Ă€r de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser trĂ€nas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstĂ€mmig handling? Vad anser lĂ€rare om dessa lĂ€roböcker? Min slutsats Ă€r att det finns en skillnad mellan lĂ€roböckerna vad gĂ€ller den muntliga kommunikationen och frĂ€mst till den nyares fördel.

                             Idag vĂ€ljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhĂ€mtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att fĂ„ en innovationsprocess att fungera effektivt mĂ„ste anvĂ€ndarna av varan eller tjĂ€nsten fĂ„ möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hĂ„lla god hastighet (Von Hippel, 2005). I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. NĂ€r olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare pĂ„ varandra (Johansson, 2005). Att anvĂ€nda sig av öppen innovation kan bidra till att stĂ€rka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren & Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003). .

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.

In this thesis we study four groups of students in grade 8, 9 and 10 when they try to solve a classical mathematical problem: Which rectangle with given circumference has the largest area? The aim of the study was too see how the students did to solve a mathematichal problem?The survey shows that students have rather poor strategies to solve mathematical problems. The most common mistake is that students don?t put much energy to understand the problem before trying to solve it. They have no strategies.

ABSTRAKTUnder de senaste Ären har det slÀppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vÄr litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar pÄ att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. DÀrför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkÀt, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. VÄr slutsats Àr att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.