Bakgrund: Den palliativa vården handlar om att vårda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgått stora förändringar och meningarna om på vilket sätt denna vård ska genomföras är nu kluvna. Den moderna palliativa vården mål är att ge patienter hälsomässigt god sista tid, när syftet har gått från att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smärta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmågor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvården anser är viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide enligt Dahlen.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Målet med detta examensarbete är att skapa en guidebok och tillhörande webbsida om fotvandring i Rumänien. I rapporten genomförs en målgruppsanalys samt en empirisk undersökning. Resultatet av dessa blev en serietestade hypoteser om målgruppens egenskaper. Därefter innehåller rapporten en genomgång av hur boken och webbsidan skapades och anpassades efter målgruppens egenskaper, utifrån hypoteserna..

Ialladesignprocessermåstemantahänsyntillettmediumsegenskaper.Dettaäringetnyttinomdesign.Ändåförekommerdetoftainommänniska--?datorinteraction(HCI)ochinteraktivsystemdesignattteknikensegenskaperbarasesöversomhastigast.Teknikenäroftaabstraherad,utanatttillräckliguppmärksamhetgestillhurderasdistinktaegenskaperöppnaruppfördesignmöjligheter.IdenhärrapportenbeskrivsetttillvägagångssättsomkallasInspirationalBitsförattblimerbekantmeddesignmaterialetinomHCI,detdigitalamaterialet.Detärocksåettsättförattblibättrepåattförmedlakunskapentillallagruppmedlemmariettinterdisciplinärtdesignteam.InspirationalBitsskapas?snabbtochsmutsigt?menärfulltfungerandesystemibådehard--?ochmjukvara,medmåletattblottaenellerfleraavdedynamiskaegenskapernahosdigitalamaterial..

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

En frekvensselektiv yta har en förmåga att välja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper såsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts på kugghjul och planetväxlar med avseende på egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jämförelse görs mellan olika metoder för beräkning av ingreppsstyvheter vilken visar på stora skillnader. En planetväxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS där egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utväxling undersöks..

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.