Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömÀssigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck pÄ företag att redovisa verksamhetens hÄllbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hÄllbarhetsredovisning frÄn GRI (Global Reporting Initiative) Àr avsikten att företag i olika branscher ska kunna jÀmföra sina hÄllbarhetsredovisningar. I hÄllbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnÄtt, i förhÄllande till de Ätaganden, strategier och hÄllbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen krÀver dÀrmed mycket information. Detta gör Àven att redovisningen kan anvÀndas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hÄllbarhetsarbete.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fÄtt en större utbredning först under de senaste 10 Ären sÄ har mÄnga forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frÄgor har studerats utförligt som datorspelsvÄldets pÄverkan pÄ barnen medan andra inte fÄtt lika stor uppmÀrksamhet. Vi upptÀckte att man trots att FPS spelen Àr den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var sÄ populÀra. MÄnga forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frÄgan om varför datorspel i allmÀnhet var intressanta. Vi ville dÀrför anvÀnda oss av dessa teorier för att försöka förstÄ varför tonÄrskillar spelade FPS spel, en frÄga som vi fann hade flera svar.

TrÀning Àr ett fenomen som vÀxt explosionsartat de senaste Ären. Fler personer Àn nÄgonsin Àr medlemmar pÄ ett gym och antalet gym blir fler och fler. Antalet motionstÀvlingar ökar, deltagarna Àr rekordmÄnga och tÀvlingar och lopp blir snabbt fulltecknade. TrÀnar man idag bara för att mÄ bra, eller finns det Àven andra drivkrafter? Studien Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med Ätta stycken respondenter har genomförts.

Provisionslön Àr en form av monetÀr belöning som Àr vanligt förekommande för folk som jobbar som sÀljare. Provisionslönen kan ha ett syfte ur motivationssynpunkt och kan pÄverka sÀljarens beteende och instÀllning till arbetet pÄ olika sÀtt. UtifrÄn tidigare forskning gÄr det inte att faststÀlla hur provisionslön pÄverkar en sÀljares motivation, dÄ olika studier visar pÄ olika resultat. Det gör att den hÀr studien vill försöka ta reda pÄ hur provisionslön pÄverkar en sÀljares motivation vilket ocksÄ Àr syftet med studien. I den teoretiska referensramen tar vi kort upp vilka olika belöningsformer som finns för att sedan diskutera provisionslönens för- och nackdelar.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgÄngspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet Àr att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan pÄverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs dÀr fyra större svenska elhandelsbolag ingÄr: Vattenfall, Fortum, E.ON och MÀlarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som anvÀnds innefattar skÀl till internationalisering, val av etableringsform samt sjÀlva internationaliseringsprocessen i sig.

Studiens första syfte Àr att med institutionell teori kartlÀgga det kontraktsnÀt som konstituerar den europeiska marknaden för professionella herrgolfare. Det andra syftet Àr att analysera och diskutera vissa utvalda aspekter av detta kontraktsnÀt som utmÀrker Europatouren frÄn traditionella vinstmaximerande företag. Den europeiska marknaden för proffsgolfare har organiserats i ett företag för att det Àr ekonomiskt fördelaktigt. Med Europatouren som en sammanhÄllande lÀnk begrÀnsas transaktionskostnaderna bl.a. genom att antalet kontraktsvÀgar reduceras och genom att utrymme för lÄngsiktiga relationer med viktiga parter skapas.

Bakgrund:Motivation handlar till grunden om en önskan att vilja förbÀttras eller förÀndras och kan dÀrmed beskrivas som en kemisk process i kroppens egna belöningssystem och om arbetet i sig Àr tillfredsstÀllande sÄ ökar motivationen. Den inre och yttre motivationen skiljer sig Ät, genom att den inre kommer frÄn ens egen vilja att Ästadkomma nÄgot och den yttre frÄn ett utomstÄende förhÄllande, exempelvis genom ökad lön eller en befordran. Motivation kan ses som en riktning och intensitet i ens strÀvan att Ästadkomma nÄgot och det kan ske av tvÄ orsaker, att sjÀlv vilja det eller att andra vill, men Àven ses som ett temporÀrt tillstÄnd. Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Nybro Transport AB motiverar sina medarbetare för att uppnÄ företagets gemensamma mÄl, samt vad som enligt medarbetarna motiverar dem. Metod:I uppsatsen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsansats med bÄde primÀr- och sekundÀrdata, genom att arbeta efter det abduktiva arbetssÀttet.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

EssĂ€n Ă€r en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r scenografi? blir essĂ€n en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver Ă€ven min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslĂ„r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Sven-Åke Heed hĂ€nför teatern till de förestĂ€llande konsterna och lĂ„ter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsĂ€ttningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgĂ„r i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom bĂ„de scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförstĂ€llningen, klarnar bilden och scenografens nödvĂ€ndiga kunskaper framtrĂ€der.Scenografen anvĂ€nder kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, Ă€ven om den inte har en framtrĂ€dande roll i arbetet.

Problembakgrund: Innovationer Àr ofta svÄrhanterliga för organisationer pÄ grund av den höga osÀkerhet de medför, tjÀnsteinnovationer betraktas vara Àn mer svÄrhanterliga dÄ tjÀns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras hÀr en nationell implementering av en teknikbaserad tjÀnsteinnovation, i form av den pÄgÄende implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt ÄtgÀrd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka en pÄgÄende implementering av den teknik­baserade tjÀnsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor.Metod: För att fÄ en förstÄelse för det studerade Àmnet genomfördes först en litteraturstudie och dÀrefter tre observationer dÀr betydande omrÄden i implementeringsprocessen upp­mÀrksammades. OmrÄdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkÀtundersökning. Resultatet sammanstÀlldes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktÀrsdrag för denna typ av implementeringsprocess.Slutsatser: UtifrÄn den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktÀrsdrag varit utmÀrkande. Processen karaktÀriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förÀndringar samt tidspress.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Samtidens jordbruk stÄr inför stora utmaningar för att kunna tillgodose vÀrldens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan dÀrför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan mÀnniska och produktionslandskapet Àr svag. Detta fÄr konsekvenser för allt ifrÄn hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster pÄ individnivÄ. I förlÀngningen innebÀr detta att vi Àventyrar vÄrt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning. Idag försvinner SkÄnes Äkrar med en rasande fart och exploateringstakten pÄ den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste Ären.