Sökresultat:
353 Uppsatser om Ensprćkig ideologi - Sida 8 av 24
Vad driver socialdemokraterna? - En fallstudie av motiven bakom Ärhundradets skattereform
In 1988 the Swedish Social Democratic Party decided to reform the tax system. In this essay I analyse the motives behind their acting on a basis of the party strategic theories of Przeworski and Sjöblom. The reform commonly referred to as the tax reform of the century, was although they considered that it was a high risk project pursued together with the Liberal Party. The new tax system implicated a less progressive income tax scale, actions against tax avoidance and raised value-added tax. The empirical analysis is primarily based on memoirs written by the key actors.
Idéer i förÀndring: : En idéanalys över den förÀndrade synen pÄ vÀlfÀrdens organisering i riksdagsdebatten mellan 1990-2010
This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna?s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view. .
Globaliseringens motstÄndare: Mexikos Zapatister som fall av kontrahegemoni i det globala civila samhÀllet
Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..
Politisk konsumtion : En kritisk diskursanalys av Föreningen för RÀttvisemÀrkts marknadsföring
Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, dÄ denna erbjuder ett antal analysverktyg som Àr av stor nytta vid en textanalys. För att fÄ en djupare förstÄelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingÄngar valts, bland dessa Äterfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhÀllet. Fokus har legat pÄ att visa hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt tillskriver konsumenter makt att pÄverka grÀnsöverskridande frÄgor. Studien visar hur marknaden framstÀlls av Föreningen för RÀttvisemÀrkt som en alternativ politisk arena, dÀr konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.
Reinfeldts politiska idéer i förÀndring? En komperativ idéanalys av Fredrik Reinfeldts politiska idéer 1993 & 2005
Ă
r 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 Ă„r, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet ochriksdagsledamot sedan det föregĂ„ende valet 1991. Detta Ă„r gav Reinfeldt ocksĂ„ ut sin bok Det sovande folket vari han jĂ€mför vĂ€lfĂ€rdsstaten med ?pest smittkoppor och Aids? (Reinfeldt, 1993:12). Ă
r 2005 finner vi istÀllet en 40-Ärig Fredrik Reinfeldt som sedan tvÄ Är tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som Àr intressantare Àr att han förklararsig att vara vÀlfÀrdsstatens frÀmsta försvarare dÄ han deklarerar att ?en skattefinansierad vÀlfÀrd har stora fördelar? (Reinfeldt, 2005).Med anledning av ovanstÄende Àr det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förÀndrats eller om de fortfarande Àr bestÄende.
Varför attraheras mÀnniskor av New Age?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför mÀnniskan vÀljer att tro pÄ New Age. MÄnga mÀnniskor har ett behov av att hitta andra vÀrden Àn de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra vÀrden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid kÀnsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras.
Det livslÄnga lÀrandet som tayloristisk tragedi : En ideologikritisk analys
The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education?In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system..
Varför förÀndras institutioner? : ? Kommunal barnomsorg pÄ entreprenad
Denna uppsats behandlar politisk förÀndring i svenska kommuner. Fokus Àr New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg pÄ entreprenad studerats. Studien Àr kvantitativ och bestÄr av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska CentralbyrÄn (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förÀndring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blÄ/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och Àldreomsorg pÄ entreprenad.
Vad Àr NARCONON? : Synen pÄ behandling inom ramen för en religiös ideologi
The purpose of this essay was to describe the opinions of different religious and non-religious ideologies and aspects of treatment, concerning use of drugs and drugsaddiction, and with a special focus at Narconon. We also wanted to try to understand the connection between professionalism and ideology in their treatment.Our central questions where;· How does the treatment Narconon's provides, look like?· What is Narconon's opinion on use of drugs and drugaddiction?· What is Narconon's connection to the Scientology?· Is there any scientific proof that Narconon's treatment is functioning?· How can we understand the connection between professionalism and ideology in treatment?We made intervjues with six social workers and six intervjues with staff at Narconon. Added to the intervjues, we studied articles and Internet research.From our work and through information we have got from Narconon, we have discovered the need of further research concerning their treatment. Narconon does continuous following-ups when the treatment is finished.
Naturlig Skönhet : En studie om hur naturen anvÀnds i reklam för skönhetsprodukter.
Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..
Politiska tendenser i dagspressen : En kvalitativ studie om unga vuxna kan se politiska tendenser i tvÄ dagstidningars nyhetsrapportering.
Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..
Reportagejournalistik i olika medier : En lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fÀlt beroende pÄ publiceringskanal.Undersökningen bestÄr av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjÀlp av tvÄ journalistiska verk dÀr det ena Àr publicerat pÄ Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrÄn undersökningen bör ses som ett första nÀrmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade pÄ webben kontra pappersmedia.
A priorisk kunskap - en analys av definitioner
I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.
Vem bestÀmmer vilken historia som Àr min? : Kvalitativ undersökning av processen som föranligger uppkomsten av kurs- och Àmnesplanerna samt kunskapsbegreppet för Historia A pÄ gymnasiet
Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.
Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?
Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.